Kalvnos är ursprunglig i Medelhavsområdet och har därifrån genom frövaror använda i jordbruket spridits över en stor del av världen. I Sverige är växten ett gammalt åkerogräs som är konkurrenssvagt och känsligt för bekämpningsmedel. Kalvnos växer på torr–frisk, väldränerad och sandig mark. Fröna kan bevara sin grobarhet några år i jorden. Trots att varje kapsel kan ge 100-tals frön är groningen låg och fröna måste hamna mycket grunt för att gro (Svensson & Wigren 1982 b). Groddplantorna är dessutom känsliga för frost och dör ofta under vintern varför kalvnos mest ses i vårsådda grödor. Blomningen sker då ganska sent på säsongen; på Öland har plantor setts i blom i september–november.

De fåtaliga aktuella fynden härrör från ruderatmarker som jordhögar, tippar för trädgårdsavfall och som ogräs i trädgård. Kalvnos har aldrig lyckats att etablera sig som åkerogräs på Öland medan den på vår grannö Gotland förekommer sällsynt i åkrar (Johansson m.fl. 2016).

Förr inkommen och tillfällig kulturföljeslagare, numera tillfälligt utkommen.