strandmålla
Atriplex littoralis
Mer information om arten

Strandmålla växer på måttligt exponerade, ofta sandiga havsstränder med driftvallar och förekommer både i betade och ohävdade skiften. Sällsynt är den funnen i ruderatmiljöer flera kilometer från havet exempelvis på jordhögar, tångtippar eller gödselupplag. Vid något tillfälle är den funnen i åkerkanter där man tippat sjögrus.

Strandmålla är vanlig utefter långa sträckor av Ölands kust. Endast längs delar av västra kusten, från nordvästra udden och söderut till Föra sn, är det glesare med fynden; kuststräckan är där alltför exponerad för att vara optimal för strandmålla. Men endast två kustrutor på västra sidan saknar fynd av växten varav den ena har en mycket kort strand på ca 200 meter. I välbetade sjömarker där kreaturen går ända ner till stranden brukar den tydligen aptitliga strandmållan vara hårt nedbetad. På ohävdade stränder bildar växten höga och svårforcerbara bestånd på den mäktiga driftvallen, precis innanför strandlinjen. Från ruderatlika miljöer finns ett 20-tal spridda fynd.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 8 juni 1741 på stranden vid Ölands södra udde. "Häribland växte Atriplex angustissimo & longissimo folio Tournefortii, vars trubbuge och köttfulle blad knappt här och där viste någon tand." (Linnæus 1745). Tidigt belagd Ås: Ottenby A. Egerström 1864 (OHN). Än idag växer gott om strandmålla på stränderna vid Långe Jan och Ottenby.

Utbredning

Funnen i 79 rutor = 83 %; allmän = 33 socknar.
Sterner 1938 allmän = 33 socknar.

Förändring: Oförändrad ± 0