Kustbaldersbrå växer på steniga havsstränder, gärna betade, där den ofta ses på uppkastade tångvallar. Stränderna ska helst vara något skyddade. Ibland växer kustbaldersbrå på ohävdade partier av stranden men endast om igenväxningen inte är alltför påtaglig. Relativt ofta ses den även på sandstränder. Den kan följa med när sjögrus påförs traktorvägar.

Kustbaldersbrå är väl spridd utmed östra kusten där den är funnen i samtliga socknar. Utmed västra kusten är den betydligt mer sparsam, främst från Vickleby sn och vidare norrut ända till Norra udden. Kuststräckan är där bitvis alltför exponerad men samtidigt bitvis igenväxt för att vara optimal. Däremot är kustbaldersbrå vanlig på sydvästra Öland. Utbredningsmönstret påminner mycket om det som anges i Sterner 1938 (se nedan). En viss minskning bedöms ändå föreligga eftersom havsstränder utmed delar av västra kusten inte längre hävdas.

Kustbaldersbrå kan lätt förväxlas med de plantor av baldersbrå T. inodorum som växer på stränder. Dessutom kan de två bilda hybrider. Kustbaldersbrå är flerårig, plantorna är nedliggande, ibland förvedade nertill, och bladen är köttiga. De vita strålblommorna är påfallande korta. Holkfjällen har mörkbruna hinnkanter och frukterna har tydligt avlånga oljeglandler. Plantor som ser ut på detta sätt har benämnts kustbaldersbrå under inventeringen. Baldersbrå som växer på havsstränder ser annorlunda ut än ogräsformen vi möter i åkermiljöer. Även dessa plantor har köttiga blad men växten är ettårig med längre strålblommor och holkfjäll med blek hinnkant. Frukterna har rundade oljeglandler.

Gammal, bofast.