Förvildad, även kvarstående, bofast.
Öppen till halvsluten, torr till frisk miljö, mest på kalk: hällmark, hällmarkstallskog, torrängar, väg- och åkerrenar. I dessa miljöer är liguster troligen fågelspridd (arten sätter ofta rikligt med frukt). Arten påträffas även kvarstående i gamla trädgårdar samt på utkast och soptippar. Petterssons (1958 s. 64) utsaga att ”arten kommer att bli allmän över stora delar av ön” har bekräftats på endast 50 år. Arten kan bilda täta snår som tränger undan naturlig vegetation. Fortfarande finns de tätaste bestånden öster om Visby samt i Hangvar, Hall och Lärbro. En fortsatt kraftig spridning med fåglar kan förväntas. Det vore önskvärt att begränsa spridningen, men genom att liguster odlas på många håll och fåglar äter bären är det svårt att genomföra.
Första fynd
Utbredning
Tämligen allmän, 135 kartblad, 654 km2-rutor.
