Ursprunglig.
Öppet, ofta på något störd mark med luckor i växttäcket: hällmark, torräng, torra beten, sandmark, väg- och åkerkanter, ruderatmark och jordhögar. Vitblommiga plantor förekommer mycket sällan, t.ex. Visby 1992 (Larsson 1994), När kyrkogård 2014 (Johansson 2014a).

Johansson (1897) angav att skatnäva förekom ”Allest.”. Denna bedömning skulle vara i högsta laget för dagens förhållanden. Även om vi bedömer arten som allmän i dag, så kan den inte sägas förekomma ”allestädes”; den är exempelvis bara registrerad i åtta provrutor, knappt 1 %.