Troligen inkommen, även förvildad, bofast.
Kulturbunden, växer på olika slags störd mark, utkast, jordhögar, skräphögar, grustag, väg- och gatukanter; även vid husväggar. Från 1800-talet känd från Visby (Landeberg ms 1811; jfr Johansson 2010) och ytterlig re tio socknar. Troligen är vitplister en art som huvudsakligen introducerats via hamntrafiken, men några äldre fynd knyter också arten till trädgårdar och parker (Münchenberg 1701–02 uppgav tyvärr inte förekomstsätt). I Visby är arten väl etablerad med flera lokaler, framför allt vid Ringmuren; Johansson (1897) bedömde förekomsten som sporadisk, men arten finns kvar ännu i dag. Av Johanssons övriga lokaler (nio stycken) är bara två aktuella: Klintehamn och Slite. Däremot har arten ökat starkt på norra Gotland, exempelvis i Hellvi, där den först sågs i Kyllaj 1910 (Johansson 1910b).
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 29 kartblad, 45 km2-rutor.
