näbbstarr
Carex lepidocarpa subsp. lepidocarpa
Ursprunglig.
Karaktärsväxt för källmyrar, där den särskilt ofta står i kanten av rännilar; även i kanten av diken och i grustag med framsipprande vatten. Näbbstarr tål bättre än jämtstarr att stå lite skuggigt; den återfinns ibland även i kulturskapade miljöer (Hedrén 1994). Förändringar över tid är svåra att utröna, då näbbstarr och jämtstarr ej åtskildes hos Johansson (1897). Förmodligen minskade näbbstarr genom utdikningar under 1900-talet.
Första fynd
Johansson (1897) redovisar uppgifter t.ex. från området vid Lickershamn i Stenkyrka, där endast denna underart setts genom åren och ännu finns kvar. Den tidigaste kollekten från Gotland finns i G. Wahlenbergs herbarium (”Erhållen av J.P. Rosén 1817” i UPS, bekräftad som C. lepidocarpa A. Palmgren 1909). År 1909 hade Palmgren inte skilt jämtstarr och näbbstarr åt, men kollekten i UPS är näbbstarr (J. Petersson, E. Ljungstrand 2012). Ännu äldre, troligen från 1799, då Wahlenberg reste på Gotland, är en odaterad kollekt (C. flavescens, G. Wahlenberg i UPS, bestämd till näbbstarr av E. Ljungstrand 2012).
Utbredning
Tämligen allmän, 88 kartblad, 298 km2-rutor.
Lokaler
osäkra eller felaktiga uppgifter: I Martinsson 1997 finns 76 noteringar för C. lepidocarpa (redovisade som ssp. lepidocarpa i ARK), men i en hel del fall sammanfaller noteringarna med lokaler under Projekt Gotlands flora för ssp. jemtlandica.
