Ursprunglig? Utgången.
Tre äldre växtplatser nära hamnar kan indikera att tuvstarr har kommit in med barlast (jfr Johansson 1897). Eftersom växtplatsen vid Kyllaj låg ca 250 m norr om hamnen och fanns i naturlig miljö kan det inte uteslutas att tuvstarr är ursprunglig på ön. Arten samlades under en period av 46 år på växtplatsen, varför tuvstarr måste anses ha varit bofast på Gotland.
Första fynd
Johansson (1897): enstaka tuvor vid Kyllaj i Hellvi. Kollekter har tagits på fuktäng vid bäcken nära Kyllaj 1894, 1902, 1910 (KJ i GB, S, UPS, VI), 1924 (SNS i VI), 1928 (Fr i LD, UPS, S) och 1939 (Fr i GB).
Tidigare uppgifter om Carex cespitosa (Linnæus 1745b i artregistret, Wahlenberg 1806, Landeberg ms 1811, Säve 1837, Eisen & Stuxberg 1869) har säkerligen i första hand avsett hundstarr C. nigra och/eller bunkestarr C. elata.
Lokaler
äldre uppgifter:
– Ardre, Ljugarn, 1898 (N. von Hofsten i GB det. C. Alm).
– Lärbro, Storugns, 1 ex. vid stranden 1914, 1923 (KJ i S, UPS, Fr i LD, S, UPS; Fries 1917).
– Hellvi, se primäruppgift.