Ursprunglig.
Fuktängar, lövkärr, fuktiga tallskogar, diken samt sumpiga träskstränder (Tingstädeträsk). Klubbstarr blev mest funnen inom öns östra och nordöstra delar under vår inventering. Äldre uppgifter representerar 15 lokaler. Materialet i offentliga herbarier är dock endast delvis genomgånget, varför det är svårt att avgöra om frekvensen ändrades under 1900-talet.
Endast vanlig klubbstarr ssp. buxbaumii är känd från Gotland.
Första fynd
Westöö (ms 1852, avskrift 1864, som C. buxbaumii): från Duroj i i Hejnum (felaktigt anges Tingstäde). En kollekt har samlats 1852 på lokalen (Wö i UPS rev. A. Cajander 1934, VI). I tryck hos Eisen & Stuxberg (1869), som anger C. buxbaumii från öar i Tingstädeträsk, där den ännu fanns kvar på flera ställen, t.ex. på Duroj 1985 (16681- 64028- JP; Högström 1985, 1986). En tidigare publicerad uppgift (Säve 1837) från Tjauls i Lummelunda baseras på en uppgift av Myrin, men hans kollekt har senare bestämts till hartmansstarr C. hartmanii (Cajander 1935), en art som på Säves tid inte skildes från C. buxbaumii.
Utbredning
Sällsynt, 24 kartblad, 30 km2-rutor.
Lokaler
Osäkra eller oriktiga uppgifter:
Anges av Johansson (1889, 1897) från Öja samt av Stenström (1945) från Prästänget i Fide, men klubbstarr har inga kända kollekter från Storsudret. Hartmansstarr C. hartmanii förekommer i omgivningarna. Säves (1837) uppgift från Lummelunda rör hartmansstarr (jfr primäruppgift).
