rysk martorn
Eryngium planum
Mer information om arten

Förvildad, tillfällig.
Ibland odlad, på lokalen vid Snäckgärdsbaden i Visby kanske kvarstående. Till de övriga har arten möjligen kommit med spill eller utsådd av annat trädgårdsfrö eller gräsfrö. På den torra, sandiga ängsmarken i Vitvär stod några plantor kvar 1996–2007, men växten spred sig inte.

Första fynd

Johansson & Larsson (1997): Tillfälligt inkommen till ett trädgårdsland i Klintehamn, Klinte, en enstaka planta i slutet av 1970-talet (16440- 63647- BGJ). I backen nedom Snäckgärdsbaden i Visby fanns ett hundratal ex. under mitten av 1980-talet; arten var kvar ännu 1991 (TE, JC & B. Molander i S) och 1997 (165078 639644 BL) samt några plantor på en sandig torräng invid ett trädgårdsland i Vitvär, Ardre, 1996 (OB), 2002 (167563 636142 Å. & M. Nilsson), 2007 (BGJ).

Utbredning

Sällsynt, 4 kartblad, 4 km2-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
Ardre, se primäruppgift.
Visby, Norra Hansegatan, vid koloniområdet, i springa mellan gatstenar, 1 ex. 2011 (164939 639326 LÅP det. B.G. Johansson); Snäckgärdsbaden, se primäruppgift.
Björke, utanför Sockerparken i Romakloster, 2 ex. 1989 (16587- 63786- BAl).

Äldre uppgifter:
Klinte, Klintehamn, se primäruppgift.