Ursprunglig.
Öppna, torra miljöer i blottad sand (t.ex. vid kaninhål): torrängar, sandhedar, sandkullar, sand över kalkhäll, sandtallskogar, sandiga körvägar och stigar; även myrkullar, vid stenar och liknande på betade strandängar; några fynd i åkrar. Arten förekommer mest i kusttrakterna, men saknas i stort sett på huvudön i nordväst och norr. Johanssons (1897) ”H. o. d.” motsvarar ungefär tämligen allmän, så frekvensen minskade under 1900-talet, troligen p.g.a. att upphört bete på utmarkerna medförde mindre andel blottad sandmark.