knippfryle
Luzula campestris
Ursprunglig.
Främst på torrängar och beten, men även funnen i barrskog m.fl. miljöer; ofta antecknad i ängen. Johanssons (1897) ”Allest.” är möjligen i högsta laget i dag. Knippfryle förekommer ofta som ett framträdande inslag i vissa miljöer, vilket gör att den påträffats i en viss del av provrutorna.
Första fynd
Wahlenberg (1805): ”Här och der ymnigt.” Vid denna tid innefattades även ängsfryle L. multiflora under L. campestris. (Ängsfryle noterades från Gotland som en varietet av knippfryle av Nyman 1842.) Samlad redan 1701–02 av Münchenberg.
Utbredning
Allmän, 171 kartblad. Provrutor 3,0 %.