Ursprunglig.
Öppen till mer sluten, frisk till fuktig miljö: mullrik lövskog (ofta vid husgrunder från järnåldern) och granskog, ängen, gräsmark, snårmark, åkanter och stränder; sekundärt även på soptippar och skräphögar, i rabatter, kanal-, åker- och körvägskanter, stenbrott och grustag. Någon gång i karstsprickor. En avvikande form med blekgröna blad och enfärgade, ljust gulgröna blommor är uppgiven från Tjälder i Boge (Fries 1920, som f. pallida). Denna form är även funnen på en f.d. skräphög i Ekeby (Larsson 1994); frö från beståndet ger, enligt Larsson, exakt likadana plantor.

Johansson (1897) angav ”H. o. d. på v. och s. Gotl., mer sälls. på n. och ö. delarna”. Dagens frekvens och utbredning på Gotland stämmer bra med denna beskrivning.