Ursprunglig.
Öppen till halvsluten, torr till frisk miljö på kalk: torrängar, hällmark, hällmarkstallskog, alvar, vid vätar och på blekefält; ofta noterad i ängen; även på körvägar. En form, troligen en beteskänslig ekotyp, med ”lång, luden och bladfull stjelk” (Landeberg ms 1811; jfr Johansson 2010) förekommer här och där.
Den rätt höga andelen provrutor med arten avspeglar att jordtistel är allmän på Gotland. Johansson (1897) angav frekvensen ”Allest.”. Det gäller än i dag. Arten saknas dock på Gotska Sandön.