Ursprunglig.
Sumpnycklar är en karaktärsart för de gotländska källmyrarna. Eftersom arten kräver rörligt grundvatten nära ytan finns den oftast i källmyrens övre partier, där vatten tränger fram. Den följer sedan bäckstråken neråt, men ersätts av ängsnycklar längre ner, där vattnet stagnerar. Sumpnycklar har också nykoloniserat andra miljöer med rörligt grundvatten, t.ex. övergivna grustäkter. Arten har sin utbredning koncentrerad till nordöstra Gotland (särskilt Rute–Fleringe, men bara tre lokaler på Fårö) och till ett stråk över mellersta Gotland, i synnerhet Lojsta hed. Söder därom är sumpnycklar känd bara från en lokal i Hablingbo och två i Sundre.
Någon enstaka gång kan vitblommiga ex. förekomma, t.ex. i Sundre, Muskmyr (Larsson 1994), Lojsta (Larsson 1994), Buttle, Lindhammarsmyr (Rosvall 1976), Hejnum, Kallgatburg (Larsson 1994) och Bunge, Bluttmo (Johansson 1996b).
De gotländska sumpnycklarna är invandrade österifrån och har till stor del andra genotyper än sumpnycklarna i norra Sverige (tidigare med det svenska namnet lappnycklar), som invandrat från nordost (Nordström & Hedrén 2008). De är därmed närmare besläktade med de sumpnycklar som finns i Estland än med sumpnycklar på svenska fastlandet och på Öland.
Första fynd
Utbredning
Tämligen allmän, men ojämnt fördelad, 83 kartblad, 340 km2-rutor.
