Ursprunglig.
Öppen, frisk till fuktig, nött miljö med blottade markytor, mest på sand: stigar, körvägar, hjulspår och dikeskanter; även tätortsmiljöer, mellan gatsten, invid husväggar. Krypnarv kan också förekomma som ogräs i trädgårdsrabatter. Enligt Englund (1942) sannolikt inhemsk på havsstränder i fuktiga klippspringor, likt strandnarv S. maritima. På havsstränder förekom, enligt Englund, krypnarv också på strandängar, på trampade ställen, vid stenblock och ofta på myrkullar, allt på samma sätt som strandnarv. Englund redovisade 144 lokalprickar efter sina inventeringar av öns stränder 1928–36 (Gotska Sandön ej inventerad). Dagens frekvens motsvarar Johanssons bedömning (1897): ”Täml. allm. på sandområdena, eljes flerst.”