Ursprunglig.
Öppen till halvöppen, fuktig miljö: å-, ag-myrs-, bäck- och träskkanter, vätar, kalkgräsmyrar, källmyrar, lövkärr, fuktig ängsmark (gärna i fuktsvackor); sekundärt även i diken och kanaler. Den finns även på strandängar och är ofta noterad i ängen. Den har noterats från en hög andel provrutor, vilket visar att det är en allmän art på Gotland. Johansson (1897) bedömde frekvensen som ”Mycket allm.”. Detta gäller i stort sett även i dag.

Vattenmåra representeras på Gotland av två underarter: stor vattenmåra ssp. elongatum och liten vattenmåra ssp. palustre. De har inte alltid särskilts under Projekt Gotlands flora, men huvuddelen av noteringarna rör förmodligen liten vattenmåra.