Gammal (?) kulturföljeslagare.
Åkerogräs: främst i korn, men även i råg, havre, betor, raps och ärter, såväl på sandiga marker som på lerjordar; även på jordhögar, ladugårdsbackar och ruderatmark. Ofta enstaka men ibland riklig på en hel åker. Antalet fynd skulle kunna motivera en högre klassning av frekvensen (tämligen allmän), men flertalet noteringar avser säkerligen tillfälliga förekomster. Artens status på Gotland omkring år 1800 är oklar; Wahlenbergs och Landebergs uppgifter är knappast förenliga. Kanske har den funnits på Gotland även längre tillbaka. Johansson (1897) bedömde korndådra som ”Mycket allm.” från Vamlingbo till Fårö. Under Projekt Gotlands flora noterades arten från Sundre till Fårö, men dess frekvens är klart lägre nu än vid slutet av 1800-talet.

Endast vanlig korndådra ssp. paniculata är känd från Gotland.