Förvildad, bofast.
Sandiga ställen, t.ex. i körvägskanter, gläntor i sandig tallskog, sandhed och annan sandmark, tidigare på barlast. I de flesta fall är ärttörne kvarstående och spridd efter försöksodling som foderväxt (Johansson 1897), dels i mitten av 1800-talet, dels (mer omfattande) i början av 1900-talet (Johansson & Larsson 1996). De skördade plantorna maldes till ett näringsrikt proteintillskott. Ärttörne växer ofta tillsammans med harris Cytisus scoparius, som har odlats för samma ändamål.
Första fynd
Hartman (1832): på barlastplats i Visby (Kolmodin). Första litteraturuppgift med angiven lokal för Sverige (Nordstedt 1920, Hylander 1970). Säve (1837) uppger arten från Gamlehamn i Visby; samlad där 1827 (C. Säve i VI, i övers.): ’Mellan Gamla och Nya Hamnen i Wisby, samlad 1827 och framåt, utan tvivel utkastad här från skepp från Tyskland.’
Utbredning
Sällsynt, 6 kartblad, 9 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, Austre, några ex. vid vägkant 1983 (164879 631653 BL, införd som nötkreatursfoder enligt Johansson & Larsson 1996) till ca 2005 (JP), först noterad vid Austre, 1936 (Fr i LD, UPS; Fries 1942).
– Öja, O Roes, nära väg mot Unghanseskär, på torräng med enbuskar, 1987 (165240 632612 LH, inplanterad från Vamlingbo enligt Johansson & Larsson 1996), 2015 (JP).
– Eksta, St. Karlsö, inplanterad i Stordal, ca 50 buskar 1992–95 (163055 635290 GI; Ingmansson 1995), härifrån först samlad 1910 (T. Svedberg i UPS), publicerad hos Fröman (1946).
– Visby (även inom Endre, 16512- 63921- JP), Rävhagen, flera bestånd på sandmark, spridda över fyra km2-rutor 1990–2011 (t.ex. 165105 639205 TR, JP), härifrån först samlad som förvildad på sandig mark ”mellan Sandbryor och Endrevägen”, ”Sandbryehagen”, 1910–44 (KJ i UPS, E. Malmström i UPS).
– Rute, Furilden vid Herrvik, fyra stora samt ett tiotal små ex. på sandhed 1984–92, 12 ex. 2011 (169160 640875 BO, RJ, GI, JP).
– Fårö, Gotska Sandön, vid fyrtrappan N Fyrbyn, några ex. 1988 (169811 647949 GI, BL, JP; Ingmansson 1988, Ingmansson & Petersson 1989) till 2004 (Ingmansson & Petersson 2006), tidigare funnen 1903 (Johansson 1907), från början odlad till foder.
Äldre uppgifter (flera belägg mellan angivna år på lokalerna):
– Vamlingbo, 1969 (E. Wieslander i LD, S); Austre, se ovan.
– Hamra, Långmyre (numera utgången enligt BL i Johansson & Larsson 1996).
– Eksta, se ovan.
– Visby, 1864–1918 (S. Ljungberg i GB, Fr i GB), odlingsförsök vid Länna ”för några år sedan” (Johansson 1897); Gamlehamn, se primäruppgift; Skrubbstomt. 1894, 1909 (O. Olsson i VI, A.G. Eliasson i UPS), möjligen samma som Rävhagen, se ovan.
– Bro, Tycho Vestergrens trädgård, planterad och kvarstående, 1910 (Vestergren 1913).
– Väskinde, 1913 (A. Wollert i LD).
– Lummelunda, 1869–1906 (U. Berndes i LD, OHN, VI, Ekman & Jonsson i VI, F. Norinau i VI, U. Wahlberg i LD); Kanalhagen, 1882 (C.O. Boije af Gennäs i LD); Etebols, i hagmark, 1878–1904 (S. Stengård enligt Cederwald 1867; C.I. Lalin i UPS; Aulin 1914, N. Sylvén i LD); Tjauls hage, 1867–97 (S. Ljungberg i UPS m.fl.; Johansson 1897), enligt Johansson (1897) kvar efter odlingsförsök omkring 1860, senast samlad 1925 (Degelius i GB).
– Hangvar, Ire, 1920 (SNS i VI).
– Rute, Valleviken (H. Krok enligt Johansson 1897).
