Ursprunglig.
Naturliga, rätt näringsfattiga, mindre åar och bäckar samt på strandängar nära utflöden från dessa vattendrag; även diken och kanaler. Enstaka fynd i mindre träsk och våtmarker nära bäckar. Englund (1942) registrerade 17 strandnära växtplatser efter sina inventeringar 1928–36. Han ansåg arten vara en ren sötvattensart, som hittades på steniga och grusiga platser vid bäckmynningar och liknande.
Bunge förekommer rikligast på östra Gotland från Katthammarsvik i Östergarn till Vägumeviken i Lärbro, särskilt längs Löså och Djupå. Den finns även i bäckar som utfaller i östra delen av Kappelshamnsviken samt i Västergarnsåns vattensystem upp mot Stenkumla. Nutida utbredning och frekvens överensstämmer i stort med vad Johansson (1897) angav.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, lokalt vanligare, 20 kartblad, 41 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (undantaget förekomsterna på östra Gotland):
– Västergarn, 300 m NO St. Mafrids, ca 1990 (164360 637364 KAd).
– Eskelhem, 400 m V Valdarve, ca 1990 (164139 637496 KAd).
– Hogrän, tre växtplatser ca 750 m VSV Tomsarve 1:19, 1991, heltäckande i en liten å (164787 637784 GI), på kalkhäll i botten av ån (164770 637790 GI) samt vid en grävd brya vid källåder, även i ån (164776 637796 GI).
– Stenkumla, 1,95 km S Källgårds, 1 ex. i ett dike, ytterligare 1 ex. 50 m åt SO ca 1990 (164401 638124 JP).
– Lärbro, S Kappelshamnsviken, betad grässvål vid in-/utflöde mot viken, över 50 ex. 2003 (167774 641542 JP), spridd 2006 (JP); N Vitärtskällan, i en (sommartid) torr bäck, rikligt längs en lång sträcka 1992 (167857 641847 BL).
– Fleringe, SO Vällesviken, i bäck, Mölner 1:5, 1987 (168050 642092 JP), rikligt ca 1993, även vid Vällesviken, 80 m från havet, vid bäck, 1 ex. ca 1993 (168029 642106 JP); Trullträsk, stranden, ca 1993 (1679-- 6423-- GI, LJi), ca 2007 (167990 642380 GI); n. delen av Hau träsk, 1985 (168970 642374 GBF), från detta område först angiven vid Haugrönan 1866 (A. Stuxberg i VI; Eisen & Stuxberg 1869), även 1872 (K.A.T. Seth i UPS, J.E. Zetterstedt i LD, OHN; Zetterstedt 1874).
– Bunge/Fleringe, utloppsbäcken (sockengräns) från Hau träsk, 1986 (169055 642313 GF).
– Fårö, s. delen av Farnavik, i bäcken, ca 100 ex. 1987 (169520 642797 HKa).
Äldre uppgifter (utanför dagens lokaler):
– Lau, området vid Tuten under perioden 1928–36 (kartprick i Englund 1942).
– Alskog, nedom Hallgårds, vattenfyllt dike vid havsstranden, 1962 (T. Sundin i LD); Visne å, ¼ mil från stranden (Eisen & Stuxberg 1869, Aulin enligt Johansson 1897), i ån från Visnemyr, 1925 (Fr i GB, LD); SV Ljugarn, i uttorkad bäckdal, 1936, kan gälla samma å (Å. Lundqvist i S), liksom nära Svajde fiskeläge, under perioden 1928–36 (kartprick i Englund 1942); Petsarve såg (Iverus 1875, men Petsarve ligger i Ardre).
– Ardre, S Ljugarn, i bäck, före 1837 (Säve i UPS; Säve 1837), 1863–95 flera belägg, under perioden 1928–36 kartprick hos Englund (1942).
– Mästerby, mellan Ajmunds och Tjuls, i ån (Johansson 1897).
– Eskelhem, utan lokal, 1884 (S.G. Hulteman i VI); nedanför Tjuls, i ån, 1895 (KJ i UPS).
– Lärbro, i ån från Träskmyr vid ”Storsåg”, 1914 (KJ i UPS; Fries 1917, Englund 1942).
– Hangvar, Kappelshamn, i bäck, 1887–1920 (flera belägg; Fries 1920).
– Bunge, nära Hyle, under perioden 1928–36 (kartprick i Englund 1942).
Osäkra uppgifter:
– Visby och Stenkyrka, 1869 (S. Ljungberg i GB, UPS, VI), troligen felaktigt uppgivna socknar.
