Ursprunglig.
Kärrnycklar växer på kalkrika myrar, gärna agmyrar, i knappagsbältet i myrens utkanter. Några lokaler i Hablingbo är dock snarare fuktängar, och här förekommer inte alltid knappag. Kärrnycklar kräver växtplatser som är översvämmade under vinterhalvåret, starkt fuktiga under försommaren och torra under högsommaren (Högström 1991, 1999b). Antalet blommande plantor varierar mycket mellan olika år.
Under 1800-talet upptäcktes ett 20-tal nya lokaler, samtidigt som kärrnycklarnas växtplatser, myrmarkerna, i snabb takt torrlades. Under 1900-talet hittades visserligen ytterligare nya lokaler, men dagens bestånd utgör dock kanske bara 2–3 % av vad som funnits (Högström 1991). Arten är inte återfunnen på följande växtplatser (delvis ur Högström 1991), av vilka de flesta är dikade:
Många av kärrnycklarnas växtplatser är ännu i dag hotade, t.ex. genom uttorkning p.g.a. dränerande, lägre liggande kalkbrott (Hoburgsmyr), anläggning av viltvatten (Esketräsk) eller felaktig vattenreglering med för högt vattenstånd under sommaren (Träskmyr; Högström 1989a). I Träskmyr räknades vid en totalinventering 2 680 ex. år 1976. Efter den ändrade vattenregleringen, införd 1982–83, noterades en minskning till bara 24 plantor 1990. Efter en ny reglering från 1994, med lägre vattenstånd under sommaren, ökade antalen åter, till 946 ex. 1995, men i de nordöstra delarna, som är mest påverkade av högvatten under sommaren, är kärrnycklar fortsatt fåtalig (Högström 1999b). Vid bete med får har bestånden också minskat, t.ex. i Hägsarve kärräng och Limmorträsk (Högström 1991, 1999b). Tranor har lärt sig uppskatta orkidéers rotknölar, och detta kan bli ett problem för små bestånd av kärrnycklar.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 25 lokaler på 17 kartblad, 33 km2-rutor.
Lokaler
– Sundre, 1891. – Hamra, N Sandvät, 1968–73. – Öja, 1891 (se dock nedan). – Hablingbo, Mästermyr, 1854–1900. – Silte, Stormyr, i Mästermyr, 1888. – Levide, Mästermyr, 1904–10. – Hemse, Mästermyr, 1883–1904; Ocksarve kvarndamm, 1885. – Lojsta/Stånga/ Etelhem, Aklausmyr, 1867–88. – Stånga/Etelhem, Tänglingsmyr, 1837–91. – Lau, ”Lauträsk”, 1888–90. – Eksta, Mickelsmyr (?), ca 1817–1907. – Fröjel, Göstavs/Bottarve, senast 1811–42. – Klinte, Klintehamn i Valle damm, 1887. – Anga, Gylar, 1925–29. – Hörsne (?), Lina myrs sydöstra kant, 1950. – Fole, 1905. – Väskinde, Pilmyr, 1852–92; Martebomyr, 1902. – Bäl/Boge, Västers myr, 1912.
uppgifter sedan 1983: (m = avser medelantal 1982–90 enligt Högström 1991, som även redovisar de flesta lokalerna):
– Hamra, 550 m SO Sandväten, i dikad skogsvät med knappag på svämsand, m = 174 ex., 350 ex. 1998 (165120 632067 SH, SE), upptäckt 1977 (G. Boberg); Petesviken, agmyr, svämsand, m = 2 ex. (16509-63218- SH, BAl), här 35–79 ex. 1950–79 (G.Åkerblom, G. Boberg, BL); först sedd ca 1949 (I. Gadd).
– Öja, 1,5 km SV Ollajvs 1:3 (f.d. Rojrträsk, även Hamra), dikat träsk med knappag på svämsand, m = 213 ex., 65 ex. 2002 (16518- 63208- SH, JP), här först noterad 1971 (BL); n. delen av f.d. Rojrträsk (St. Simunde 1:6), dikat träsk i knappag på svämsand, m = 121 ex. (16515- 63214- SH), här först funnen 1971 (BL).
– Hablingbo, Krakvät, dikad kärräng, 7 ex. 1993, 1 925 ex. 1998 (16438- 63391- SH; Högström 1999b); Sävvät, sankäng, m = 1 585 ex., 2 646 ex. 1996 (164415 633957 SH; Högström 1999b), angavs som en ny lokal (Andersson & Jacobson 1984), men känd här sedan1960-talet (E. Holmberg); Hägsarve kärräng, sankäng, m = 492 ex., 204 ex. 1996 (164440 634020 SH; Högström 1999b), även funnen med mindre bestånd 100 m resp. 350 m mot NV 2007 (164420 634032 resp. 164406 634045 MM; Martinsson 2008); 900 m N Petes, skogsvät på sand, m = 35 ex., 2 ex. 1995 (164304 634310 SH, GI); 1,1 km resp. 1,4 km NNV Petes, 1983 (164272 634319 resp. 164255 634335 MSv); Austermyr, agmyr, m = 9 ex. (ca 16448- 63436- SH).
– Silte, N f.d. Hagmyr, i knappagfält, 1 ex. 2001 (164651 634837 JP), från Hagmyr samlad redan 1888 (J. Agéli & R. Matsson i LD, OHN, UPS); f.d. Esketräsk (även Sproge), knappagfält, m = 162 ex., 15 ex. 2015 (16462- 63487- SH, GI), här samlad 1855 (G. Åkerman i GB) och återupptäckt 1938 (N. Alroth i GB; Alroth 1940); f.d. Risalaträsk, knappagfält, m = 41 ex. (ca 16472- 63486- SH), först sedd 1971 (BL, fler än 100 ex. 1972).
– Sproge, drygt 400 m SO Stymnes, sankäng i gles knappag (delvis förstörd genom grovtipp), m = 34 ex. (ca 16460- 63496- SH, L.-E. Wiss), kollekt från Stymnes finns i Liljeblads ”Herbarium Secundo” daterat 1826 (VI).
– Fardhem, 650 m SO Myre (Nederburge 1:26), delvis torr myr med ag och knappag, m = 5 ex. (ca 165255 634975 SH, L.-E. Wiss), här funnen med 50 ex. 1938 (Alroth 1940), närliggande mark nu åker. Först samlad i Fardhem 1886 (T. Sätervall i GB).
– Eksta, 0,7 km, 1,1 km och 1,2 km SO Kronvald, sankängar, 11 ex., 330 ex. resp. 27 ex. 2015 (ca 163881 635194 K. Andreasen, B. Söderström i ARK).
– Fröjel, n. delen av Hoxelmyr, blöt agmyrkant i knappag, m = 34 ex. (16454- 63614- SH, GI), även 250 m N Hoxelmyr, intill utloppsbäcken, 14 ex. 1989, 1 ex. 1993 (164545 636178 GI). Inga ex. har setts på dessa två växtplatser sedan 1994, troligen eftersom den tidigare blöta myren nu är mycket torrare (GI). I området vid Hoxelmyr först funnen 1924 (Däpps 1926, Fr i LD, UPS; Nilsson 1926) samt i rännilen nära banvallen N Hoxelmyr, 1937 (Pettersson ms).
– Gothem, f.d. Råbyträsk i Lina myr, kärrtorv, m = 0,4 ex. (16714- 63871- SH), sparsam 1888 (H. Kahl enligt Lénström 1888), före myrens dikning ”rätt ymnig”, 1946 (Pettersson ms 1946).
– Boge, N f.d. Vikemyr, skogsvät, m = 1 ex. (ca 16759- 63962- SH), ligger nära primärlokalen (se ovan); ca 600 m NNO Friggarsriv, skogsvätar ca 50 m från stranden, m = 100 ex. (167775 639595 SH), upptäckt 1978 (DR).
– Lärbro, s. delen av Hojmyr, i kärräng, 1 ex. 1985 (ca 16725- 64108- SH), lokalen hittades 1973, då med 7 ex. (MNi); n. delen av Hoburgsmyr, agmyr med knappag, m = 1 057 ex., medelantal 269 ex. 2013–15 (16807- 64153- SH, JP, M. Wressel); Träskmyr (även Hangvar), spridd över stora ytor i knappagfälten runt myren, mest vid udden Sillviden i myrens s.v. del, m = 112 ex., 946 ex. 1995 (rikligast ca 16747- 64153-, 16747- 64157- SH, TK; se även ovan), först samlad i början av 1840-talet (1841 alt. 1845, P.C. Afzelius i UPS); SV Vaste kvarn, i dikeskant vid kvarndamm, några ex. 1990 (ca 16769- 64165- SH), här först samlad 1906 (T. Lindfors i UPS).
– Hangvar, Träskmyr (se ovan); 250 m V Träskmyr, i vät, 16 ex. 1992 (167379 641551 TK).
– Fleringe, Grindhammars träsk, i dikad agmyr, knappagfält i n.ö. delen, m = 26 ex. (168056 642362 SH, JP), numera allt torrare, bara 1 ex. 2011 (JP), här först samlad 1856 (P.T. Cleve i UPS; Cleve enligt Fries 1858).
– Rute, O Fardume träsk, 3 ex. 2015 (168591 641155 MHe), sedd vid träsket ca 1817–87 (Rosén enligt Hartman 1820 resp. O. Ekstam i S).
– Fårö, Limmorträsk, S Klintängarna, i knappagfält, 1 ex. 1987 (169655 642260 GF, SH), med enstaka ex. sedan 1960-talet (GF); Limmorträsk, 1 km SV Verkegards, i knappag på blottad f.d. träskbotten 40 m från strandvallen, m = 11 ex. (inklusive föregående lokal; 16967- 64238- GF, SH), noterad vid Limmorträsk med 2 ex. redan 1942 (Pettersson ms 1942, 1946), men var tidigare känd av ortsbefolkningen (H. Wigsten).
