Spontan hybrid, bofast.
Hittas främst i lövdungar, snår och liknande. Hybriden påträffades nedom Galgberget i Visby i slutet av 1800-talet (Johansson 1897), och här finns den ännu kvar rikligt på åtminstone två lokaler (Paulsen 2006, Johansson 2012a).
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 24 kartblad, 28 km2-rutor.
Lokaler
uppgifter sedan 1983: Sundre, Vamlingbo, Hamra, Öja, Burs, Lau, Sproge, Eksta, Fröjel, Klinte, Västergarn, Eskelhem, Stenkumla, Atlingbo, Västerhejde, Visby, Kräklingbo, Dalhem, Hangvar och Fårö.
äldre uppgifter: Förutom från flera av de ovan nämnda socknarna föreligger uppgifter även från Fide, Grötlingbo, Silte, Fardhem, Rone, Hemse, Linde, Väte, Östergarn, Vänge, Barlingbo, Hörsne, Väskinde, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Bäl, Boge, Othem, Hall, Fleringe, Rute och Bunge (Johansson [ms före 1897, 1897, 1910b], Fries [1917, ms] och belägg i LD).