Gammal kulturföljeslagare, tillfällig. Utgången.
Källan till förekomsterna förblir i dunkel; de knappa biotopbeskrivningarna – på gator och kyrkogårdar, vid en häck – lämnar inga ledtrådar. Arten är noterad på Gotland endast under tre tidsperioder: tidigt 1700-tal, mitten av 1800-talet (i fyra socknar) samt i början av 1900-talet. Senast sedd 1934.
Första fynd
Lokaler
Äldre uppgifter:
– Eksta (Wahlberg, enligt Nyman 1842).
– Visby, Stora torget, 1934 (A. Ekbom i VI).
– Endre, Kvie (Westöö ms 1852 (?), avskrift 1864; Petersson 1998).
– Hörsne, 1853 (Wö i VI; Johansson 1897).
– Väskinde, 1914 (SNS i VI; Rosvall 1991).
– Lummelunda, Kambs, 1852 (Wö i LD, UPS vid. P. Uotila 1991, VI; Johansson 1897).
Fynden i Eksta och Endre kan vara sammanblandade: Nyman angav både lönnmålla Chenopodiastrum hybridum och bymålla från Eksta med Wahlberg som källa. I två olika avskrifter av Westöös sockenflora nämndes dessa båda arter från Endre vid Kvie, men inte från Eksta. I Eisen & Stuxberg (1869), som byggde på Westöös sockenflora, angavs lönnmålla men inte bymålla från Endre, ingen av dem från Eksta. Johansson (1897) nämnde inte fynden i Endre, men uppgav bymålla från Eksta.