Inkommen, bofast.
Öppen, torr, kalkrik miljö: vägkanter, grustag, ruderatmark, körvägar och beten, men även i mer naturlig miljö, såsom grusiga strandvallar, klapper, sandmark, kalkhällar och alvar. Med all säkerhet inkommen med sjöfarten till hamnen i Slite, kanske även till hamnarna vid Kyllaj i Hellvi, Ar i Fleringe och Fårösund i Bunge, där växten påträffades tidigt. Knappstånds är sällsyntare på södra Gotland. Johansson angav knappstånds från 11 socknar jämfört med dagens 42, så växten ökade starkt under 1900-talet.
Första fynd
Säve (1837): riklig i Slite hamn i Othem. Möjligen avsåg Landebergs (ms 1811, Senecio erucifolius) ”vid stranden emellan Lenna och Solklinten i Slitö” denna växt (jfr Johansson 2010). Samlad (i övers.) ’på mycket sterila platser vid Slite’ 1830 (C. Säve i VI).
Utbredning
Allmän på norra Gotland, sällsyntare i övrigt, 100 kartblad, 465 km2-rutor.
Lokaler
Osäkra eller oriktiga uppgifter:
– Hörsne, 650 m SSO Line, på körväg i kalktallskog, 1994 (167059 638422 JP; möjligen ssp. dunensis med korta kantkronor och mer hela blad basalt; Petersson 2000b som ssp. gotlandica).
– Gothem, just O Burgar, på igenväxande bete på kalk, 1996 (167325 638815 JP; möjligen ssp. dunensis med korta kantkronor och mer hela blad basalt; Petersson 2000b som ssp. gotlandica); samma form med korta kantkronor ofta tillsammans med normal knappstånds utan kantblommor även 500 m N Kaupungs 1:5, 1 ex. 2015 (Kaupungs 1:4; 167607 638929 DN, GI, JP); 500 m S Hamremyr, över 10 ex. 2015 (167672 638941 GI, DN, JP), tidigare noterad här 2001 (JP); N Byngnu, vid vändplats, ca 100 ex., varav den ena hälften utan och den andra hälften med korta kantkronor 2015 (167938 639002 M. Wikström m.fl.).
