Gotlands flora - nässelsnärja

nässelsnärja

Cuscuta europaea

Ursprunglig eller kulturföljeslagare.
Vid gårdar och på fårbetesmark, ett fynd på nässlor i en tånggödd havsvik. Nässelsnärja parasiterar på nässlor, humle, kirskål och gulmåra. Tidigare angavs även tulkört och kvickrot som värdväxter (Wittrock 1909); jämför förekomsten på Falholmen, se nedan.
Endast vanlig nässelsnärja ssp. europaea är med säkerhet känd från Gotland.

Första fynd

Landeberg (ms 1811): på nässlor vid Norrgårde i Sanda, på humle vid Båtels i Mästerby samt på lin vid Tass och Löves i Hejde (jfr Johansson 2010). I tryck först hos Rosén & Wahlenberg (1821), som återgav Landebergs uppgifter: Norrgårde i Sanda, Mästerby och Hamra [troligen felskrivning för Hejde]. Exakt vilken art Landeberg (och Rosén) avsåg är osäkert, men med tanke på värdväxterna bör förekomsterna i Sanda och Mästerby ha varit nässelsnärja.

Utbredning

Sällsynt, 6 kartblad, 7 km²-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, 200 m NO Bondvik, 1983 (164350 631705 SH).
– Eksta, Bopparve 1:36, vid uthus och bakom ladugård på nässlor, kirskål och humle, rikligt 1984–2008 (164273 635362 GI), troligen gammal på växtplatsen (enligt ägaren, T. Lihnell), även drygt 100 m N, i betesmark på nässlor, 18 m² 2012 (164270 635373 GI); L. Karlsö, flera växtplatser (300 m NV Myren, Kuren, Sudervagnhus, Hästgang, Nordervagnhus, t.ex. 163550 635630 ACH, GI), härifrån först samlad 1852 (Wö i VI, N.C. Kindberg i LD, C. Kolmodin i UPS; Ahlfvengren 1888), även 1888 (An i S, S.G. Hulteman i S), 1920 (TV i S).
– Gothem, s.v. delen av Sildungen, bland brännässlor på sumpstrand, 3 m² 2010 (168024 638844 GI, JP; Petersson 2011a).
– Boge, Friggars, vid gård 600 m SSO gården och på stranden 650 m SSO gården, 1988 (167711 639527 ASt, LSt), härifrån först samlad 1945 (Fr i GB, LD, S, UPS).
– Fleringe, Falholmen, torräng på strandgrus (på gulmåra och tulkört), 1985 (168605 642615 GBF; BGJ i S det. T. Karlsson 2015), här först funnen av C. Hartman (Johansson 1897).

Äldre uppgifter (material i herbarier verkar inte vara kontrollerat):
– Silte, Snausarve (Matsson enligt Johansson 1897).
– Levide, Burge, 1880 (An i LD; Ahlfvengren 1888).
– Rone, Mattsarve, 1894 (KJ i S, UPS; Johansson 1897), 1908 (Fr i S, KJ i UPS, VI), 1909 (Fr i GB, LD, Le i S), 1977 (R. Svensson & M. Wigren i UPS).
– Hemse, 1890 (E. Nordström i S).
– Eksta, se ovan.
– Mästerby, se primäruppgift.
– Sanda, se primäruppgift.
– Kräklingbo, Torsburgen (Wö enligt Johansson 1897).
– Dalhem, Gandarve (A. Nilsson enligt Ahlfvengren 1888), 1910 (Fr i S).
– Hörsne, Anninge, 1851 (Wö i S; Johansson 1897).
– Vallstena, 1908 (O. Olsson i VI).
– Lummelunda, 1892 (C.O.U. Montelin i S).
– Stenkyrka, prästgården (Molér enligt Eisen & Stuxberg 1869).
– Boge, se ovan.
– Othem, 1896 (F.O. Westerberg i S).
– Lärbro, Takstens, 1883 (J. Schenholm i VI).
– Fleringe, se ovan.