Troligen inkommen, kanske även förvildad, tillfällig.
Kulturbunden gårdsväxt, kanske tillfälligt inkommen som fröförorening, kanske odlad i trädgård tillfälligtvis, men någon kontinuerlig odling på Gotland kan vi inte belägga. Hau gård i Fleringe, varifrån den uppgavs 1806, för att nämna ett exempel, har varit mycket välbesökt av botanister, men varken tidigare (t.ex. Linné under gotlandsresan 1741) eller senare nämns kattmynta därifrån. Av allt att döma var arten vanligare under 1800-talet än under 1900-talet. Bara en sentida lokal är känd. Där påträffades kattmynta 1987; tio år senare fanns den inte kvar. Att döma av lokallistan nedan är kattmynta inte långlivad på sina lokaler.
Kattmynta är fridlyst.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 1 kartblad, 1 km2-ruta.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Fårö, Giftskog, vid husruin, 1987 (16941- 64244- GF i LD; Johansson 1988).
Äldre uppgifter:
– Eksta, Bopparve, 1852 (N.C. Kindberg i UPS).
– Garde, vid kyrkan (Säve 1837).
– Klinte, på berg vid vägen nära Bönders (Nyman 1842).
– Sanda, Tipps, 1855 (Wö i VI; Johansson 1897).
– Väte, Lindbos (Landeberg ms 1811; jfr Johansson 2010).
– Västerhejde, Nygårds (Nyman 1842), 1855 (O. Jonsson i S); Fridhem, 1894 (S. Velander i S); vid Suderbys (Eisen & Stuxberg 1869); Bjärs, sandig åker, 1909 (Le i LD, S; Johansson 1910b), Bjärs, gårdsplan, 1909 (KJ i S, UPS).
– Visby, Kolens kvarn (Eisen & Stuxberg 1869), 1882 (N. Berg i GB).
– Gammelgarn, 1954 (G. Hasselrot i OHN).
– Roma, stationen, 1931 (Fr i LD, S, UPS; Fries 1934).
– Endre, vid landsvägen strax V Allkvie, 1926 (G. Sandberg i UPS).
– Källunge, vid prästgården (Nyman 1842).
– Lärbro, Angelbos (Johansson 1897).
– Hangvar, Flenvike (odaterat, Wö i UPS; Eisen & Stuxberg 1869).
– Fleringe, 1888 (N. Svedelius i UPS); Skymnings, 1888 (A. Roman i S); Hau, se primäruppgift.
– Bunge (Eisen & Stuxberg 1869); vid kyrkan, 1936 (Fr i LD, S, UPS); Fårösund (Johansson 1910b), 1937 (H. Jungstedt i S).
– Fårö, L. Gasmora, i ett trädgårdsland, 1903 (KJ i UPS; ”vid Ava” hos Johansson 1910b).