knägräs
Danthonia decumbens
Ursprunglig.
Friska till fuktiga, gärna betade gräsmarker, strandängar, glesa skogar, ofta noterad i ängen. Någon gång i kalkgräsmyr, fuktig ängsbarrskog, vätkantskog eller på stigar. Johanssons (1897) ”Allm.” stämmer bra ännu i dag, så frekvensen är troligen oförändrad.
Första fynd
Wahlenberg (1805): ”i ängar och beteshagar, i synnerhet litet lågländta, i myckenhet öfver hela öen”.
Utbredning
Allmän, 165 kartblad. Provrutor: 6,1 %.
