kösa
Apera spica-venti
Gammal kulturföljeslagare.
Ogräs i åkrar främst med råg, korn och raps samt i trädor, även på soptippar och jordhögar, någon gång på sandfält. Enligt Johansson (1897) allmän. Arten minskade alltså, liksom de flesta åkerogräs, under 1900-talet. Den uppträder fortfarande inte så sällan i mycket stora bestånd i enstaka sädesfält.
Första fynd
Linné (Linnæus 1745b, 5 juli 1741) antecknade det gotländska namnet Tåtel från När.
Utbredning
Tämligen allmän, 118 kartblad, 498 km2-rutor.
