Inkommen (eller insådd?), tills vidare bedömd som tillfällig.
Drygt tio plantor med runt 100 stänglar fanns 2012. De parasiterade på pestskråp Petasites hybridus, som har ett rikligt bestånd i den något fuktiga vallgraven (Petersson 2013a). År 2013 inräknades 204 stänglar (JP). Med tanke på antalet exemplar tycks den ha förekommit på växtplatsen en tid utan att ha uppmärksammats. De flesta plantorna växte inne under den närmast heltäckande bladmassan, varför de var svårupptäckta. Hur denna snyltrot kommit till lokalen är inte klarlagt. Närmast är två fynd av växten gjorda vid Köpenhamn i Danmark (Skovgaard 1997, Mossberg & Stenberg 2003), där den uppenbarligen introducerats för att bekämpa spridningen av pestskråp (Heide-Jørgensen 2011). Även odlad i Lunds botaniska trädgård och senare uppkommen tillfälligt och oavsiktligt 1936 och 1938 i andra delar av trädgården (Hjelmqvist 1939). Huvudförekomsterna för skråpsnyltrot återfinns annars i Centraleuropas berg.