skuggveronika
Veronica hederifolia subsp. lucorum
Ursprunglig.
Åkrar, kyrkogårdar, löv- och tallskog, under buskage samt i klint- och grottmiljö. Underarten har inte systematiskt inventerats under Projekt Gotlands flora, med undantag av fyra kartblad på norra Gotland (där T. Karlsson noterade 25 lokaler). Av dessa utgjorde 20 % skuggveronika och 80 % äkta murgrönsveronika ssp. hederifolia.
Första fynd
Nordenstam & Nilsson (1969): 18 lokalprickar på karta över Gotland. Tidigast samlad 1818 (Rosén i UPS rev. B. Nordenstam & Ö. Nilsson 1968).
Utbredning
Allmän, 22 kartblad, 24 km2-rutor.