Ursprunglig.
Växer på sand, funnen dels på en stig, dels i slåttermark. Känd endast från två närliggande lokaler på Gotska Sandön, från den ena känd sedan 1921.
Första fynd
Samuelsson (1933, kollektivarten C. pairaei): från Gamla gården på Gotska Sandön, Fårö, 1921 (TV). Vestergrens kollekt i S har senare förts till mörk snårstarr C. muricata (Hylander 1966, C. pairae ssp. borealis) och slutligen till denna art (det. T. Karlsson 1998). Vid Gamla gården fanns växten kvar ännu 1934 (Arwidsson 1938, kollektivarten C. pairaei) och 1988 (Ingmansson 1988 som C. pairae, men ska uppfattas som kollektivarten). Vid båda tillfällena växte snårstarr i västra delen av gläntan, där den slåtterhävdade delen övergår mot en svacka med ek (169973 647473 GI, BL, JP). Ännu hos Ingmansson & Petersson (1989) anges fyndet som kollektivarten (denna gång som C. muricata), och det är först hos Ingmansson & Petersson (2006) som det anges som C. pairaei (artens stavning senare ändrad) efter T. Karlssons bestämning 1998.
Utbredning
Sällsynt, 1 kartblad, 2 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Fårö, Gotska Sandön, ca 100 m N Hamnudden, i mittremsa av stig, 1988 (169973 647348 GI, BL, JP; Ingmansson 1988, Ingmansson & Petersson 1989, 2006); Gamla gården, se primäruppgift.
Äldre uppgifter:
– Fårö, Gotska Sandön, Gamla gården, se primäruppgift.
Osäkra eller oriktiga uppgifter (belägg ej redovisade):
– Rone, Rone ytterholme, på strandnära betesmark, 2011 (16636- 63369- CA i ARK).
– Eksta, St. Karlsö, 2007 (ON i ARK), avser säkerligen mörk snårstarr, som förekommer på denna ö.