kornvallmo
Papaver rhoeas
Mer information om arten

Inkommen, bofast.
Åkerogräs, växer i alla slags grödor, ofta i ”sprutmistor”. Ibland ser man tillfälliga massförekomster i höstsäd, i raps eller på trädesåkrar. Arten kan också uppträda i massor i störd jord på vägrenar eller åkerrenar. Den förekommer även i störd, gärna näringsrik jord i jordupplag, grustag, stenbrott och trädgårdsland. På Gotland en 1800-talsinkomling, som ännu i slutet av det århundradet förekom ”Täml. sälls. och sporad.” (Johansson 1897). Kornvallmo började förekomma mer allmänt först under 1900-talet. Troligen har den vid upprepade tillfällen kommit in som fröförorening i utsäde, kanske raps och betor, som började odlas mer allmänt vid denna tid. Sedan dess har arten av allt att döma hunnit bygga upp en ansenlig fröreserv och visar sig nu regelmässigt efter störningar i markskiktet i kulturbygderna. Numera är kornvallmo vanligare än sina släktingar, vilket även framgår av andelen i provrutorna.

Första fynd

Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010). I tryck hos Nyman (1842): ”På åkrar strax öster om Hafdhems kyrka”.

Utbredning

Allmän, 168 kartblad. Provrutor: 3,3 %.

Lokaler

osäkra eller oriktiga uppgifter: Linné (Linnæus 1745b) nämner Papaver rhoeas i en uppräkning av växterna i ängen vid Östergarns kyrka, men man får förmoda att det är en felskrivning. I Flora Svecica (Linnæus 1755) sägs bara att kornvallmo växer tämligen sällsynt på åkrar i södra Sverige, men Gotland nämns inte.
karta