Inkommen, bofast.
Öppen, torr kulturmark: vägkanter, ruderatmark, soptippar, jordhögar, grustag och parkeringsplatser. Några lokaler finns på strandvallar vid kusten; innanför Nackviken i Fleringe hade ryssgubbe blivit heltäckande 2006 (JP).
Många tidiga belägg och tryckta uppgifter angav fynd vid eller i närheten av öns hamnar. Johansson (1897) nämnde, förutom Katthammarsvik och Visby, även Burgsvik i Öja, Ljugarn i Ardre, Klintehamn i Klinte, Slite i Othem, Kyllaj i Hellvi och Arshamn i Fleringe. Tidigt under 1900-talet tillkom Kappelshamn i Hangvar (Fries 1917), Bläse i Fleringe (1939, Fr i LD, UPS) och Fårösund i Bunge (Fries 1914).
Johansson (1897) räknade ryssgubbe till gruppen ”Ruderatväxter” och angav 13 lokaler från Sundre till Fleringe. Spridningen från hamnar ut över ön har sedan fortsatt, och ryssgubbe noterades under Projekt Gotlands flora från Sundre till Fårö, med koncentrationer runt vissa av öns hamnlägen. Den saknades dock fortfarande i de inre delarna av Sudret och på mellersta Gotland.
Första fynd
Utbredning
Mindre allmän, 70 kartblad, 171 km2-rutor.
