Ursprunglig.
Öppen, torr miljö, företrädesvis på kalk: torräng, kalkberg, kalkhällmark, alvar; även grusig och sandig mark samt skogsbryn, åker- och vägrenar. Ofta antecknad i ängen. Den höga andelen provrutor med färgmåra visar att arten är allmänt spridd med utbredda bestånd – men utbredningen är ojämnt fördelad: färgmåra är ovanlig i Gotlands jordbrukstäta slättområden. Johansson (1897) angav frekvensen ”Allest.”, vilket stämmer bra även i dag; om man undantar jordbrukslandskapet är färgmåra en av de vanligaste arterna.