Förvildad, kvarstående, bofast (?).
Konkurrensstark trädgårdsväxt; i trädgårdar växer arten ofta i stora grupper. Den sprider sig vegetativt (enbart så?) och är funnen helt nära trädgårdar eller kvarstående efter odling; i ett fall i trädgårdsutkast.
Första fynd
Petersson (2014), men Petersson (2009a) uppgav höstanemon A. hupehensis som troligen kvarstående sedan lång tid öster om Strå kalkbrott i Bunge 2008 (168869 642167 JP). Beståndet täckte en yta av 4 m × 25 m på grovt kalkgrus; det fanns andra odlade arter i omgivningarna. Senare har det visat sig att detta bestånd utgörs av silvrig höstanemon A. tomentosa (B.G. Johansson 2012 i S conf. T. Karlsson 2013).
Arten samlades först i Vamlingbo, Mickels, på utkast i grustag, 1 ex. 1997, och bestämdes som silvrig höstanemon A. tomentosa av T. Karlsson 2013 (16474- 63176- GI, BGJ, JP; BGJ i S).
Utbredning
Sällsynt, 5 kartblad, 5 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (samtliga bestämda av T. Karlsson 2013 som A. tomentosa):
– Vamlingbo, se primäruppgift
– Fröjel, Mulde, i vägkant nära trädgård, 2000–12 (ca 164397 636133 EBJ, rapporterad som stor höstanemon A. ×hybrida; GI i S).
– Hejde, Medebys 1:10, ca 10 m2 i vägdike och in på bete 2010–12 (165378 636950 JP; JP i S; Petersson 2011 felaktigt som höstanemon A. hupehensis).
– Visby, Langes hage, ca 270 m S Kristiania, kvarstående på ödetomt 2000 (16492- 63892- EBJ, rapporterad som ”japansk anemon”; EBJ 2012 i S).
– Bunge, se primäruppgift.
Osäkra uppgifter:
– Visby, Innerstaden 2012 (1648-- 6393-- RK), rapporterad som höstanemon A. hupehensis, men belägg saknas; Talludden (vid koloniträdgårdarna?), 2004 (16499- 63956- EBJ, rapporterad som stor höstanemon A. ×hybrida); belägg saknas.