Inkommen, även förvildad, bofast.
Öppen ruderatmark: soptippar, jordhögar och rabatter. Tidvis odlad (även i stor skala för medicinskt bruk under 1940-talet, se Johansson & Larsson 1997), men de aktuella fynden kan knappast knytas till tidigare odling; fröna kan vila under lång tid, och arten sprider sig oftast spontant. Några förekomster har sitt ursprung i fågelfrön. Även inkommen med barlast (se nedan). Mestadels tillfällig, men på en lokal (Stenkumla) kvar under ca 15 år.
På Gotland förekommer både vit spikklubba var. stramonium och violspikklubba var. tatula. 18 lokaler har rapporterats under Projekt Gotlands flora; vit spikklubba har påträffats på åtta och violspikklubba på fem. På en lokal fanns båda varieteterna (men under olika år), och på en lokal fanns enstaka exemplar av violspikklubba bland exemplar av vit spikklubba. Från sju lokaler saknas uppgift om varietet.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 17 kartblad, 18 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (ej bestämda till varietet):
– Näs, ca 600 m SV St. Siglajvs, 1 ex. med en frukt växte i kanten av en jordhög 1996, men lokalen byggdes över senare (164632 633054 LÅP).
– Hemse, Stabbgårdsgatan 36, 2013 (165530 634784 L.-E. Wallin genom JP).
– Ardre, Ljugarn, ilandfluten bal med trädgårdsjord, som lades ut i trädgård 1997 (Johansson 1998).
– Stenkumla, ca 300 m SSO Forse, i sandgrop (där man skyfflat ut sten och jordmassor), från början av 1980-talet till 1998 (164525 638425 EBr).
– Visby, soptippen, 1984 (16515- 63935- BL; Larsson 1985a), 4 ex. 1998 (JE).
– Stenkyrka, Hälge, ca 1993 (16605- 64112- T. Rudberg genom IE).
– Tingstäde, Bulverksvägen 6, ca 2005 (166706 640418 B. Pettersson).
Äldre uppgifter (ej bestämda till varietet):
– Grötlingbo, Sles, i potatisåker, från utgrävning av köksgolv i gammalt hus, 1963 (BP i UME).
– Klinte, Klintehamn, på barlast, 1926 (K. Anderberg i GB).
– Hejde, se primäruppgift.
– Stenkumla, se primäruppgift.
– Visby, se primäruppgift.
– Endre, 1920 (SNS i VI).
