krikon
Prunus domestica subsp. insititia
Mer information om arten

Förvildad, kvarstående, bofast.
Mest kvarstående eller spridd t.ex. till vägkanter i närheten av f.d. hus; enstaka fynd i grustag och blandskog. Krikon sprider sig villigt med rotskott och bildar ibland stora busksnår eller träddungar. Växtens historik på ön m.m. återfinns hos Johansson & Larsson (1996).

Till krikon har vi fört alla buskar och träd med liten, rund frukt och fruktkött som sitter fast vid den runda stenen; vi har också inkluderat buskar och små träd med torniga kvistar. Former med frukter i gröngult till rödbrunt är vanligast på Gotland; buskar eller träd med blåsvarta frukter är sällsynta.

Första fynd

Se under arten. Den lokal som angavs av Hartman (1858) motsvarar troligen dagens Hässleänget. Uppgiften gäller ett bestånd på stenbunden mark nära landsvägen i sydvästra delen av Hässleänget, Fleringe, 1853– 54 (K.J. Lönnroth i UPS, VI, Wö i S, UPS, VI; Johansson 1897). Härifrån är växten även samlad 1855–95 (flera samlare i S, UPS). Enligt Johansson (1897) utgjordes beståndet av ett tiotal individ mellan landsvägen och en trädgård. Frukten var blåsvart, sur och nästan rund. Tornar saknades.

Bygdenamn och bruk

Kreikar

Utbredning

Mindre allmän, 31 kartblad, 53 km2-rutor.

Lokaler

Äldre uppgifter:
Eke, strax SO Roes, i vägkant intill vast, 1942 (Pettersson ms).
Stånga, vägkant, 1888 (C. Lindman i S).
Ardre, Kaupungs, i äng (Aulin enligt Johansson 1897).
Hejde, 1885 (An i S); Gervalds, 1885 (Hulteman i VI); Simunde och Gervalds (An enligt Johansson 1897).
Visby, Pilhagen, 1911 (Fr i S); strax N staden, 1891 (G. Schotte i S, UPS).
Othem, Othemars (Fries ms).
Fleringe, se primäruppgift.

karta