Gotlands flora - honungsfacelia

honungsfacelia

Phacelia tanacetifolia

Förvildad, tillfällig.
Odlad som biväxt och förvildad nära åkrar och gårdar.

Första fynd

Fries (1920): banvallen i Martebo 1917. Samlad här i augusti 1917 (Fr i LD, S). Även samlad något tidigare, i juni 1917, på hällmark i Bro, mellan kyrkan och L. Åby (TV i S). På arket finns ett stort och nio små ex. Vestergren har skrivit: ”odlad som biväxt och utsådt (de mindre ex.) under en enbuske på hällmarken”, vilket vi förmodar innebär att det stora exemplaret är taget från ett odlat bestånd och de små har såtts ut på hällmark [dvs. inga var vildväxande].

Utbredning

Sällsynt, 8 kartblad, 10 km²-rutor.

Lokaler

Uppgifter sedan 1983:
– Vamlingbo, bakom Prästgården, på en jordhög, 2014 (16474- 63184- L. Jonsson).
– När, N Djaupdy, i råg- och havreåker, 2000 (167515 635114 L.E. Norbäck i ARK).
– Eskelhem, 300 m SV Lingsarve, i åkerkant, 1992 (164365 637767 EBJ).
– Gammelgarn, Sjaustru, spridd från odling, 1985 (1680-- 6365-- MT).
– Stenkyrka, 100 m N Kvie 1:13, i fuktiga hjulspår på åkerväg, rikligt 1993 (16657- 64130- TK i S).
– Hellvi, strax SO St. Ire, på ruderatmark, 2005 (168277 641009 HR i ARK).
– Lärbro, Nors, troligen kvarstående, i korn- och havreåker, 2004 (167520 641263 JP).
– Hangvar, 850 m SSO Elingsfors, i åkerträda, 1994 (16662- 64120- TK); 650 m VSV Bäcks, i åkerren, rikligt 1993 (16662- 64131- TK); Bäcks, gårdarna i S, vid gårdskant, 1993 (16669- 64133- TK); Kappelshamnsområdet, 1992 (GBF).

Äldre uppgifter:
– Klinte, Odvalds, 1922 (Fr i S; Fries 1925).
– Bro, se primärfynd.
– Martebo, se primäruppgift.
– Lärbro, Vägume, i grusgrop, 1942 (Fr i GB, LD, S).