stor sommarvicker
Vicia sativa subsp. segetalis
Gammal kulturföljeslagare.
Kulturpåverkad gräsmark, betade strandängar, åkrar: även på ruderatmark, jord- och skräphögar. Stor sommarvicker är den vanligaste underarten på Gotland. Den är noterad från 242 km2-rutor, men den verkliga frekvensen är säkerligen högre; troligen visar utbredningskartan för åkervicker även förekomsten av stor sommarvicker på Gotland.
Första fynd
Först i tryck hos Mossberg m.fl. (1992) med bild från Grötlingbo. Här angavs bilden visa fodervicker ssp. sativa, men i andra upplagan anges stor sommarvicker. Tidigast samlad på 1830-talet (C. Säve i VI, som V. sativa, i övers.): ’i åkrar i Roma socken’. Även samlad i Visby 1840 (C.F. Nyman i S; Nyman (1842) redovisar tre lokaler i Visby för ”Vicia sativa L. β nigra Whlbg”).
Utbredning
Tämligen allmän, 94 kartblad, 242 km2-rutor.