Ursprunglig.
Strandängar, i grusiga skonor, beteskrävande. Undviker enligt Englund (1942) de djupaste partierna av skonorna och de lägst liggande partierna av stranden.
Saltmålla finns enbart på södra Gotland. Englund (1942) fann den vid sina inventeringar 1928–36 på 33 strandavsnitt. Utpostlokalerna, Vivesholm på västra kusten och Grötlingboudd på östra, är dock samma nu som då. Nedgången i frekvens kan troligen till en del förklaras av att Englunds inventering genomfördes med mycket stor noggrannhet. Under senare hälften av 1900-talet var saltmålla vikande på stränderna i Sproge och Eksta och påträffades inte vid Stockviken i Öja, men i stort har arten varit påfallande konstant i sitt utbredningsmönster i mer än 100 år. Sedan Englunds inventering har endast en ny lokal upptäckts, Gannarveskär i Klinte.
Första fynd
Landeberg (ms 1811, som A. portulacoides); utan preciserad lokal. A. portulacoides omfattade då förutom portlakmålla (dagens A. portulacoides) även saltmålla. I tryck hos Hartman (1820): ”Eistad! Rosén”. Rosén & Wahlenberg (1821) angav Tjängdarvestrand i Sproge (Tjängdarvestrand ligger i Sproge, vid gränsen till Eksta) samt Grötlingboudd. Samlades ”v. Hafsstranden i Eikstad” 1816 (J.P. Rosén i S) och på Grötlingboudd 1818 (J.P. Rosén i UPS). Saltmålla finns ännu kvar på Grötlingboudd (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 8 kartblad, 15 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (flertalet i Petersson 2004d; även Englund 1942, lokalen i Klinte är ny):
– Fide, Grunnet (Kälke), N väg på betad, tidvis översvämmad strandäng, spridd 1987–2012 (165410 632830 LH, JP); ca 900 m SV Tubod, 1987, 1989 (165345 632990 LH resp. 16531- 63304- JP), Englund har markerat förekomster från S Grunnet hela vägen till Tubod; Burgsviken, ca 200 m O Udden, 1987 (165103 632935 LH), från Fide västra strand rapporterad redan av Johansson (1910b); NV Fidenäs vid Massården, 2003 (165111 633296 SL), från Fidenäs först samlad 1922 (Fr i S).
– Näs, Burgsviken, Sikhagen, 1996 (164822 633020 LÅP); mellan Örtård och Skallården, skonor på betad strandäng, flera växtplatser 1986–2006 (över 300 ex. 164914 633145, spridd 70 m × 70 m 164955 633177, över 110 ex. 164942 633190 BL, LÅP, JP; Larsson 1986b); ca 1 km NNO Skärsbod (L. Siglajvs 1:4), i skona på hårdbetad strandäng, 1986 (Larsson 1986b), även 1993 (165017 633273 JP); Strandhagen (Lingsarve 1:4), i skona på betad strandäng, 1993 (165063 633332 JP). Vid Näsuddens inre sida först hittad 1894 (KJ i LD, UPS, S; Johansson 1897), Englund redovisade fynd från Fideholm i Fide runt Fidenäsviken till Kartård i Näs.
– Grötlingbo, Grötlingboudd, Själgang, vid skona på betad strandäng, 2004, 2008 (16596- 63348- MWe, JP); Grötlingboudd 250 m O Hallinge, Gässlan, på öppen mark nära stranden, ca 1990 (166030 633562 LJ), från Grötlingboudd tidigast uppgiven av Rosén & Wahlenberg (1821, se primäruppgift).
– Hablingbo, Laxskär, 250 m O bodarna, på betad strandäng, 1996 (16423- 634145- GI; Ingmansson 1996b).
– Klinte, Gannarveskär, i strandskona, 1993–94 (164287 636069 GI).
– Sanda, O Sandboviken, ca 150 m SV Snäckan, 1988 (Bohus Jensen m.fl. 1988), 2007 (164302 636575 GI, JP, TGu & UBA i ARK), troligen avsåg de tidiga fynden från Klintehamn och ”Klinte på Varfvet” (flera belägg 1861–1936, GB, LD, OHN, S, UPS) denna fyndplats; Vivesholm, mot Räveln, rikligt spridd 30 m × 10 m i skonor samt spridd i stora delar av svackan, 1992, samt VSV Sandboviken, 1998 (t.ex. 164260 636535, 164256 636560, 164251 636590 GI; Petersson 1999f), 2006 (JP); NV Sandboviken mot körvägen (16425- 63663- JP), på Vivesholm först funnen 1892 (TV i S; Johansson 1897).
Äldre uppgifter:
– Vamlingbo (Öja anges), Snäckvik, 1890 (F.R. Aulin i S).
– Öja, Stockviken, 1860 (T. Krok i S; Johansson 1897), se även Englund (1942).
– Fide, se ovan.
– Näs, Vaktården (Johansson 1910b, Englund 1942); Burgsviken, se ovan.
– Grötlingbo, se primäruppgift.
– Silte, Petesvik (Matsson enligt Johansson 1897).
– Sproge, Snoderviken, 1960 (B.D. Holma i OHN), även Englund (1942); Tjängdarvestrand, se primäruppgift, även 1891 (F.R. Aulin i S).
– Sproge/Eksta, ’på havsstranden vid gränsen mellan Eksta och Sproge socknar’ (C.G. Myrin i S; arket är odaterat, men Myrin reste på Gotland 1829), Langstitestrand, 1840–99 (flera belägg i LD, Norrköping, OHN, S, UPS, VI), även Englund.
– Sanda (Klinte?), se ovan.
Englund (1942) redovisade på karta dessutom följande ungefärliga lokaler för saltmålla:
– Öja, Unghanseskär och N Burgsvik.
– Näs, Sandskallen och Linviken.
– Grötlingbo, S Grötlingboudd vid Austerviken.
– Hablingbo, Snabben och Holmuddarna.
– Eksta, Tärnskär.
Osäkra eller oriktiga uppgifter:
Ett belägg anges vara samlat i Lummelunda 1894 (J. Sedelius i GB); lämpliga biotoper saknas i området.
