Ursprunglig.
Växer på hävdade marker ofta på sand; betade torrängar, strandängar, friska beten, gräsmark, ofta noterad i ängen. Ej sällan insådd i äldre gräsmattor. Kamäxing saknas i områden med mer rena kalkhällar. Johansson (1897) bedömde arten som ”Mycket allm. (utom i de nordligaste socknarna)”. Dagens frekvens, tämligen allmän, innebär en viss minskning.