Ursprunglig.
Företrädesvis på blottad sand och grus på torrängar, strandnära grusvallar, i f.d. grustag och grusiga till sandiga rasbranter. Luddvedel är funnen på 28 lokaler under Projekt Gotlands flora, varav flera med delbestånd. På sju nutida växtplatser är den känd sedan lång tid (före 1950). På andra växtplatser, t.ex. i grustag, försvinner den efter igenväxning. Troligen krävs öppna ytor med sand eller grus för att luddvedel ska överleva.
Luddvedel är fridlyst.
[Astragalus exscapus: Uppgiften om denna art från Gotska Sandön, Fårö, i Holtz (1871) avser luddvedel Oxytropis pilosa (Holtz 1872, 1874).]
Första fynd
Linné (Linnæus 1761): Skansholmen (nuvarande Kronholmens golfbana) i Västergarn enligt Falck, som reste på Gotland 1759. Första litteraturuppgift för Sverige (Nordstedt 1920). Luddvedel fanns kvar inom området ännu 2011 (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 14 kartblad, 31 km2-rutor
Lokaler
uppgifter sedan 1983 (jfr Petersson 1999c):
– Näs, 1,2 km O Olsvenne, 1986 (16490- 63322- BL; Larsson 1986), härifrån tidigare uppgiven med 150 ex. 1976 (Nilsson & Gustafsson 1977).
– Hablingbo, tre närliggande bestånd vid gårdarna Rodarve (200 m ONO), Petes 1:8 (200 m NNV) och Mickels 1:33 (350 m SV), 1983, 1995 (164325 634026, 164295 634070, 164335 634050 MSv, GI), här ej återfunnen torråret 2008 (A. Lindvall, I. Thomasson); 600 m O Petes 1:13, 10 ex. på igenväxande torrängar utmed markväg 2007 (164405 634187 LSu i ARK).
– Silte, mellan Kvarnåkershamn och Sandskallen, ca 100 ex. på strandnära, sandig torräng 2002 (164172 634381 D. Karlsson, GI; Petersson 2003), 20 m × 5 m 2012 (Johansson 2012b), från Silte först känd nära Petes (Hablingbo) på en åker, före 1897 (Matsson enligt Johansson 1897), även på en strandbacke, 1952 (B. Holma i OHN).
– Lojsta, O Stangsmyr, 230 ex. i igenväxande grustag 1999 (165492 636015 G. Niklasson, GI, SHe, JP; Petersson 2003c), en växtplats ungefär i detta område finns markerad hos Gustafsson (1976).
– Ardre, mittemot avtaget till Fjäle (Ala), i grustag, 1985–2008 (167068 636686 KEP, JP), där det fanns över 250 ex. 2002, men p.g.a. igenväxning endast 1 ex. 2008 (A. Lindvall, I. Thomasson).
– Västergarn, Kronholmens golfbana, flera delbestånd (7 ex. 2001, 183 ex. 2008); VNV Sandviken, på grusig till sandig udde, 110 bladrosetter 2011 (163913 637063 JP, A. Lindvall, I. Thomasson), enstaka ex. fanns närmare klubbhuset 1985 (HSt), men där har marken exploaterats senare; N P-platsen ca 5 ex. vid stig 1985, 1996 (163904 637080 HSt, CPe); 350–620 m N klubbhuset, tre bestånd 1996 (163905 637107, 163906 637129, 163906 637134 CPe), här ej sedd 2008. Från Kronholmen först noterad troligen 1759 (se primäruppgift); SO Paviken, nära P-plats, 1 ex. på betad torrbacke 2006 (164067 637172 JP; Petersson 2006; ej sedd 2008).
– Visby, N Skansudd, ca 25 ex. på grusig strandvall i brynet av strandskogen 1985–86 (165156 639880 RJ, BL), härifrån först uppgiven av Pettersson (1971), men möjligen avsåg ”Visby vid stranden åt norr”, 1882 (Hulteman i VI), denna växtplats. Från Visby först samlad 1864 (G. Eisen i UPS).
– Follingbo, ca 600 m SO Skrubbshagen, i f.d. grustag, från 1983 (165162 639053 BL, TR; Larsson 1984b), härifrån sedd med spridda ex. mot NO på grusig ås till f.d. banvallen och i f.d. grustagen NO banvallen, 1985–96 (165215 639084 BL, TR, JP). Från denna växtplats först noterad 1908 (KJ enligt Johansson 1910b; Nilsson & Gustafsson 1977); 900 m VNV VOK-stugan vid banvallen, 1985 (165310 639054 BL). Från Follingbo först känd 1888 (O.V. Vennersten i GB).
– Hejdeby, S Hejdeby hällar vid Graunskog, 1 ex. i grustag 1984 (165331 639240 BL; Nilsson & Gustafsson 1985); O kalkbrottet på Hejdeby hällar, på sandås, ca 1988, 1994 (165385 639262 TR, JP; Rosvall 1995), 2008 (JP). Härifrån noterades den redan 1981 med 60 ex. (BL enligt Anonym 1981b).
– Endre, Ölbäck, i f.d. grustag, 1985–98, 38 ex. 2009 (165324 639134 TR, SH, JP).
– Väskinde, ca 500 m NO Själsö fiskeläge, rikligt (716 ex. med 1 466 stjälkar, JP) på grusiga strandvallar 1990–2008 (16520- 63996- BL, JP m.fl.) samt 400–550 m mot NO, på ömse sidor om utloppet från Kronviken, ca 90 ex. på gamla strandvallar 1990–2003 (165231 639992, 165237 640005 BL, JP). Det finns en kollekt tagen av J.P. Rosén, troligen 1818 (UPS), från ett fiskeläge N Själsö samt ett odaterat belägg från havsstranden N Själsö (G. Wahlenberg i UPS; Wahlenberg reste på Gotland 1799); 500 m NNO Brusviken, 1 ex. på sand i strandnära skogsbryn 2008 (165299 640131 JP); 550–1 400 m NNO Brissund, spridd (325 bladrosetter hösten 2005) på strandnära sandiga backar, 1990–2005 (165347 640232 till 165386 640305 BL, JP), här samlad redan 1818 (J.P. Rosén i UPS, E. Dillén i UPS); nedom Salthamn, spridd längs stranden, 1990 (165412 640354 till 165415 640368 BL), här först funnen 1933 (A. Bres i GB).
– Lummelunda, nedom Lummelunds bruk, ca 50 ex. på sandig–grusig strand 1986–90, 30 ex. 2009 (165445 640438 BL, RJ, JP), här först samlad av J.P. Rosén (UPS), som reste på ön 1816–18.
– Othem, s.v. delen av Asunden, på gamla strandvallar med gles växtlighet, 1984 (168128 640140 KE, YE; Fåhræus & Högström 1985), över 600 ex. 2007, 2008 (JP); ö. delen av Asunden, på strandvallar med gles växtlighet, 1984 (168172 640184 KE, YE; Fåhræus & Högström 1985), 3 ex. 2007 (JP); n. delen av Asunden ca 100 m V Svarta viken, på gamla, grusiga strandvallar, 1984 (168154 640264 KE, YE; Fåhræus & Högström 1985), 58 ex. 2007 (JP).
– Fårö, Lansa, Storhagen, V resp. NO åkrarna, mycket rikligt i två bestånd 1986 (169315 642455 resp. 169335 642465 GF), här först noterad 1981 (BSt enligt Anonym 1981b); ca 800 m V Ödehoburga (vid ”Dämba”) just V åkrarna, senast 1986 (169417 642420 GF enligt uppgift av BSt); 800 m NO Bondans, 100 m2 på fårbetat alvar 1997 (16987- 64325- EOl); Gotska Sandön, O Skogsudden, på sandmark, 1991 (17013- 64732- JP; Petersson 2003c); Gotska Sandön, från gläntan O Hamnudden, glest spridda ex. längs branterna mot NNV till 250 m N Kyrkogården från 1983 (169983 647333 till 169955 647414 GI, BL, JP; Ingmansson & Petersson 1989) till 2004 (Ingmansson & Petersson 2006). Från Gotska Sandön uppgavs luddvedel 1811 (Landeberg ms; jfr Johansson 2010). Enligt Nilsson & Gustafsson (1977) rapporterades luddvedel från Hamnudden 1802–07 (utan angivande av källa), men detta är troligen en övertolkning av Landebergs uppgift, där Hamnudden inte nämns (Landeberg arbetade på Gotland 1802–07). Arten samlades på Gotska Sandön 1859 (Wö i VI), enligt Eisen & Stuxberg (1868) vid stranden V Gamla gården.
äldre uppgifter:
– Näs, 1976, se ovan.
– Silte, före 1897, se ovan.
– Lojsta (?), se ovan.
– Eksta, L. Karlsö, nedom klippväggen åt Eksta till, 1861 (K.F. Thedenius i S; karta i Gustafsson 1976).
– Fröjel, strandåker, 1888 (L. Facht i UPS; Johansson 1897).
– Klinte, 1892 (J. Lagercrantz i S); Klintehamn, 1913 (B. Lagerwall i S).
– Västergarn, 1759, se primäruppgift.
– Tofta, Gnisvärd (Johansson 1897, som sett belägg).
– Västerhejde, Suderbys på nygrusad vägkant, 1934 (Fr i S; Fries 1942).
– Visby, 1864 och senare, se ovan; S Visby, 1891 (B. Lagerwall i S).
– Follingbo, 1888, se ovan; Norrbys, 1927 (Fr i S).
– Hejdeby, 1981, se ovan. – Väskinde, 1799, se ovan.
– Lummelunda, ca 1817 och senare, se ovan.
– Fårö, mellan Broa och Ajnens (Fr i S; Fries 1934); Lansa, 1981, se ovan; vid Lauter och i ”Prästhemängen” (Eisen & Stuxberg 1869; Johansson 1897 skrev dock ”i Prästhemängen vid Lauters”, utgången?); Gotska Sandön, 1802–07 och senare, se ovan.
