Ursprunglig, men även utplanterad och förvildad.
Växer i sjöar och åar samt i öppna vattenområden i agmyrar. Rikligast är den i de djupa träsken i Lojsta, Stånga och Etelhem. Många av dagens växtplatser angavs även av Johansson (1897), varför bestånden måste anses vara rätt konstanta sedan slutet av 1800-talet.
Dessutom inkommen eller, i många fall, utplanterad på 16 platser i lergravar, dammar och bryor, även i vattensamlingar i äldre grustag. Plantor med röda eller rosa blommor är på Gotland troligen planterade.
På utbredningskartan markeras även lokaler där vit näckros (enligt vår förmodan) blivit införd (12 lokaler; på 6 av dessa plantor med röda eller rosa blommor).
Endast sydnäckros finns, såvitt känt, på Gotland.
Första fynd
Linné (Linnæus 1745b, 2 juli 1741): i ”Gothum-Elfwen”, alltså Gothemsån, på väg från Slite till Gothem. Den finns ännu kvar nära Asbro, där Linné förmodligen passerade. Senare har två olika underarter urskilts. Specifikt angavs underarten sydnäckros N. alba ssp. alba (Nordstedt 1898) som den enda funna bland kollekter från Gotland.
Utbredning
Sällsynt, 34 kartblad, 48 km.
