Inkommen, bofast.
Öppen, torr miljö på kalk: hällmark och alvar med tunt täcke av sand, jord eller grus. Inkommen med gräsfrö (troligen franskt) till området runt Snäckgärdet. På ursprungslokalen hittades tidigt andra exklusiva inkomlingar, såsom raklosta Bromopsis erecta, esparsett Onobrychis viciifolia och pimpinell Poterium sanguisorba, vilket enligt Lagerheim (1882) ”tyder på, att här förut försiggått några slags odlingsförsök”. I dag förekommer arten från skjutfältet i Tofta till alvaren sydöst om Skäggs i Väskinde samt med en isolerad grupp söder om kyrkan i Othem.
Gotländsk haverrot är fridlyst.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 10 kartblad, 30 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (lokalområden, fynd med enstaka tillfälliga ex. utelämnade):
– Tofta, Blåhäll, knappt 400 m N skjutbanan, i klapper just V körväg, minst 50 ex. och just S Stavklint ovan klinten, vid körväg, 1991–2004 (163929 638353, 16395- 63840- GI, TL, KGa).
– Stenkumla, 475 m SSV till 500 m NO kyrkan, i tunn jord på kalkhäll, från 1984 (164730 638250, 164750 638302, 164775 638335 IS, BGJ; Fåhræus & Högström 1985) till 1992 (BGJ).
– Västerhejde–Visby, 150 m SV till 500 m N Kneippbynavtaget (från väg 140), på grusiga kalkhällar, rätt rikligt spridd 1987–2009 (164647 638962 till 164672 639018 BL, GI, JP), här först sedd åtminstone före 1981 (K.G. Ridelius i brev enligt Larsson i Anonym 1981b).
– Visby, just V kvarnen Lågan, i gles gräsmark på kalk, 492 ex. 2004 (164791 639204 Anonym, JP), 2009 (JP); just OSO Bingers kvarn till N Hangarvägen, på hällmark, 1991–2001 (165031 639401 till 16503- 63944- BL m.fl.), här först samlad 1919 (TV i S); Galgberget spridda bestånd 1984–2007 (164938 639412 till 164976 639477 BL m.fl.), här först samlad 1902 (J. Ljungqvist i UPS); 700 m SSO till 300 m SO St. Hästnäs, på grusigt alvar, ca 300 ex. 1990 eller tidigare, 281 ex. 2002, sedd även 2012 (165294 639499 till 165291 639537 BL, JP).
– Visby–Väskinde, L. Hästnäs mot n. delen av flygfältet till 800 m V St. Bläsnungs, på hällmark, spridd med ca 3 000 ex. 1983, 1990 (t. ex. 1652-- 6396--, 1651-- 6397--, 165255 639795, 165245 639820, 165292 639830, 165389 639856, 165313 639910 BL), härifrån känd sedan 1980 (MNi, BL och TR enligt Larsson & Rosvall 1981a, b).
– Hejdeby, Hejdeby hällar, kalkhällmark, 1990–95 (165380 639263 till 165380 639300 TR), här känd sedan decennier (Larsson & Rosvall 1981b) men på senare år åtminstone delvis påverkad av kalkbrott (JP); 1 km NNV Tibbles, på grusiga kalkhällar, 2007 (165836 639425 till 165778 639464 JP), här tidigare sedd O landsvägen (LÅP).
– Endre, Ölbäck, enstaka ex. 2001–08 (165335 639140 GI, PaJ, JP).
– Bro, 400 m NO Bro stajnkalm, på kalkhäll, 1996 (16578- 63963- JP), här först sedd med ca 70 ex. 1980 (G. Bachér enligt Larsson & Rosvall 1981a, b).
– Bro–Väskinde, Hajden, på delvis kulturpåverkad alvarmark, tusentals ex. (”över 2 miljoner”) från 1987 (t.ex. 165830 639775, 165815 639835, 165820 639950, 165803 640043 GI; Ingmansson 1987) till 2001 (GI).
– Väskinde, SSO Hästnäs myr (Björkome 1:37), på hällmark, ca 100 ex. ca 1990 (165390 639630 BL).
– Othem, ca 250 m SSV kyrkan, ca 1990 (16745- 64061- LSö), här först sedd på hällmark vid Kviende 1927 (Fr i S; Fries 1934), men troligen inplanterad av G. Gradelius ca 1905 på heden mellan kyrkan och Kviende (frön från trakten ovanför Häggska villan i Visby, Lagerheims lokal enligt Pettersson ms 1954).
Äldre uppgifter:
– Öja, 1891 (H. Laurin i GB).
– Silte, 1891 (J. Löthberg i LD).
– Västerhejde–Visby, se ovan.
– Visby, Bingers kvarn, se ovan; Galgberget, se ovan; Snäckgärdet, se primäruppgift; nedanför Kolens kvarn, vid stranden, 1904 (Fr enligt Johansson 1910b).
– Roma/Akebäck (?), ’i Akebäcksmyr vid Roma’, 1902 (H. Bergstrand & H. Magnusson i S, UPS, i övers.; Nilsson & Gustafsson 1979b).
– Hejdeby, se ovan.
– Bro, se ovan.
– Othem, se ovan.
