Ursprunglig.
Fuktig miljö på kalkfattig sand i Eksta och på östra Fårö. De flesta noteringarna inom Bjärges, Bopparve, Jakobs, Tomsarve och Ajvide ägor i Eksta avser förmodligen samma skogsområde, som sträcker sig ca 1 km från Kassänge till Blåbärslunden.
Första fynd
Landeberg (ms 1811): Tomsarve kyrkskog i Eksta (jfr Johansson 2010). I tryck först hos Rosén & Wahlenberg (1821), som angav samma växtplats. Tomsarves marker ligger mellan Blåbärslunden och Kassänge, där hönsbär har setts under Projekt Gotlands flora (se nedan).
Utbredning
Sällsynt, 2 kartblad, 3 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983:
– Eksta, Kassänge (Bopparve 1:34), fåtalig under kraftledning 1984, 1989 (164170 635324 GI), lokalen överensstämmer förmodligen även med ”Betningen” på Bjärges ägor (Johansson 1897), på Bopparves ägor samlad 1915 (Fr i LD, S); Blåbärslunden (Ajvide 1:19), rikligt i hästbetad barrskogsrest (Högström & Fåhræus 1983), 1984, 1989 (164110 635382 GI), i Blåbärslunden först sedd 1895 på Bopp-arves ägor (KJ i UPS; Johansson 1897).
– Fårö, två fynd utan närmare lokaluppgifter (Fåhræus 1980) avsåg följande lokaler: 500 m NNV Holm, ett rätt litet bestånd i tät sumpskog intill kärr, 1984 (170830 643260 GF; Fåhræus 1985), här känd sedan 1963 (Högström & Fåhræus 1983) samt Raudstajnssand, två växtplatser i fuktig strandskog med vide, 1984 (170537 643301, 170549 643305 GF), känd i området sedan 1974 (Högström & Fåhræus 1983).
Äldre uppgifter:
– Eksta, 1922 (SNS i VI); Käbbes ägor i gränstrakterna mot Sproge (Johansson 1897); Jakobs ägor, i blandskog på frisk sand, 1895 (KJ i S, UPS, VI; Johansson 1897), lokalbeskrivningen avser troligen delar av Kassänge och/eller Blåbärslunden (jfr ovan), se även primäruppgift; Tomsarve (Listu Jakus storäng), i skog, okänt årtal (C. Säve i UPS), 1840–83 (C.F. Nyman i S, VI, N. Berg i LD, UPS, VI).
– Fårö, se ovan.