Ursprunglig.
Lövskog, ängen, ängsbarrskog, tall- och blandskog; även mer öppet: torrängar, åker-, dikes- och vägrenar, kalkhällmark, då gärna i någon spricka. Ask kan bilda slyartade bestånd i vinterfuktiga skogar.

Ask var mot slutet av 1900-talet allmän på Gotland, liksom under slutet av 1800-talet (Johansson 1897). Arten noterades även från en hög andel provrutor. Bland de ädla lövträden är ask näst vanligast på Gotland (efter skogsek Quercus robur). Dess framtid på Gotland är emellertid oviss, eftersom svampsjukdomen askskottssjuka slagit till med full kraft under senare år, vilket förmodligen kommer att reducera bestånden rejält.

En ask med hela blad har hittats i Rone, vid vägen ca 2 km sydost om kyrkan, i ett lövbryn, 1997 (16605- 63436- GI); helbladig ask samlades även i Visby (säkerligen i DBW:s botaniska trädgård) 1894 (TV i LD, som β diversifolia) och i ”Visby bot. trädgård” 1895 (H. Pettersson i OHN, som f. monophylla). En form med fingrade blad är känd sedan 1940-talet, då den upptäcktes i När av B. Pettersson (Iwarsson & Nordin 2006). Den beskrevs 2004 som Fraxinus excelsior f. digitata (Iwarsson & Nordin 2004).