Ursprunglig.
Kransslinga växer i naturliga åar och bäckar, liksom i kanaler och diken; någon gång även i bryor och dammar. På flera ställen i avrinningsområdena för Sandaån, Löså–Histillesån och Gothemsån växer kransslinga utmed långa sträckor i kanaler och åar. I Gothemsån är kransslinga noterad i Viklau, Halla, Roma, Dalhem, Hörsne, vid biflödet från Källunge samt från Lina myr till Nyholm i Gothem, där den växer närmast heltäckande. Utbredningen på ön sträcker sig från Mästerby, Sanda och Västergarn över mellersta Gotlands slättområden till Gothem. Detta stämmer mycket väl med Johansson (1897), som anger ”På mellersta Gotl. flerst.” med angivna lokaler inom samma område. Johansson (1897, 1910b) har även fynd från Brogardsmyr (Vänge myr) i Vänge och Dede å i Follingbo, Barlingbo och Roma, varifrån vi saknar uppgifter.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, men lokalt allmän, 17 kartblad, 38 km2-rutor.
