ålnate
Potamogeton perfoliatus
Ursprunglig. Säkert noterad först sent under tiden för Projekt Gotlands flora i samband med inventering av undervattensväxter i brackvattenmiljö norr om Slite (M. Petersson 2007). Miljön är flack mjukbotten på ca 5 m djup. I Peterssons illustration (M. Petersson 2007 s. 35) är ålnate markerad längs ca 35 m av den undersökta transekten (200 m). Bland kärlväxterna i området är bandtång Zostera marina vanligast, men även ålnate och borstnate Stuckenia pectinata förekommer blandat med bandtång.
Första fynd
M. Petersson (2007): i stora ängar på 5 m djup utanför Länna norr om Slite i Othem (ca 16791- 64032-; från foto det. T. Karlsson 2013). Tidigare angiven av Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010). I tryck först hos Säve (1837) i Kappelshamnsviken (Noréus). Uppgiften dementeras av Johansson (1897): ”Hb.ex. är ej påträffade, icke heller är växten sedd af Wö.” Från samma lokal åter med i Hylander (1953), dock med ett frågetecken tillskrivet. Publicerad i Hulténs atlas (1971), där uppgiften kan vara baserad på Säve (1837) eller kanske annars på ett belägg från Fardume träsk 1879 (P. perfoliata, S. Lewenhaupt i S). Detta ark är dock ombestämt till P. gramineus × perfoliatus (C. Preston 2001).
Utbredning
Sällsynt, 1 kartblad, 1 km2-ruta.