Ursprunglig.
Växer blött i en zon i utkanten av agmyrar, i rena knappagmyrar, källmyrar, kalkgräsmyrar, fuktängar och vätar, även i rena bestånd på fuktiga strandängar och sjöstränder. I samband med Våtmarksinventeringen (Martinsson 1997) var knappag en av de oftast registrerade arterna (plats 19 med 108 noteringar; högst [309 noteringar] för blåtåtel Molinia caerulea). Knappag utgör enligt dessa inventeringar ett dominerande inslag i ”kärr av knappag-typ” med uppskattad areal av 787 hektar på Gotland. Knappag hittas inte inom öns jordbruksbygder, där dess växtmiljöer saknas. Även om Johansson (1897) enbart angav förekomsten som ”H. o. d.”, motsvarande ungefär dagens tämligen allmän, bör arten ha minskat genom utdikningarna av öns stormyrar.
Första fynd
Utbredning
Tämligen allmän, 118 kartblad, 698 km2-rutor.
