Troligen inkommen, bofast.
Mjölonrik, strandnära tallskog, gles hällmarktallskog och hällmark täckt av kalkrikt vittringsgrus. På några få lokaler har alpnycklar även vuxit i ängs- och lundmiljö, men där har den inte lyckats hålla sig kvar någon längre tid. Även vägkantslokalerna har ofta varit tillfälliga. De rikaste och mest stabila förekomsterna har den i strandnära mjölontallskog, ofta lite innanför de yttersta träden, men inte under ett mer slutet ört- eller trädskikt. Många mindre lokaler finns utmed vägar och stigar; troligen gynnas arten av röjning och tramp.
Av allt att döma var alpnycklar under spridning på 1940–50-talen, troligen p.g.a. minskat bete på utmarkerna. De första åren efter det att den upptäckts, fram till och med 1945, var den känd från bara tre lokaler, i Vamlingbo, Stenkyrka och Hejnum (se nedan). Under de följande fem åren tillkom fyra, men den stora expansionen ägde rum i början av 1950-talet, då närmare 30 nya lokaler blev kända. I dag har expansionen mattats av, och på några av lokalerna tycks den ha försvunnit, delvis kanske p.g.a. igenväxning. Lokaler har dock tillkommit i Fole och Bro.
B. Pettersson ansåg först att det rörde sig om en relikt (närmaste lokal ligger i södra Tyskland), men framförde senare uppfattningen att den troligen inkommit med franskt gräsfrö omkring år 1900 (Pettersson 1958). Även Fritz (1990) håller för troligt att arten kommit sent till Gotland (men utan att ta ställning i frågan om hur den kommit hit).
Blommorna är oftast blekrosa på läppen, någon gång kraftigt mörkröd. Vid ett tillfälle, i Hangvar 1950, har man funnit en planta med snövit läpp och de övriga kalkbladen gröna (Rosvall & Pettersson 1951).
B. Pettersson har markerat 36 lokaler för alpnycklar på en utbredningskarta (1958). Arten finns i dag kvar på 15 av dessa, och den har också funnit nya växtplatser i närheten av äldre lokaler.
Första fynd
Utbredning
Sällsynt, 20 kartblad, 35 km2-rutor.
Lokaler
Uppgifter sedan 1983 (lokaler som är markerade på karta hos Pettersson [1958] är markerade med *):
– Vamlingbo, Hundlausar*, alvar med enbuskar, ca 1985 (164900 632272 GI, SHe), först funnen 1944 av M. Ekström, Hemse (Pettersson ms), 10 ex. på alvarmark vid en låg enbuske.
– Norrlanda, 600 m S Krakfot, N vägkorset mot Fjäle*, barrskog invid vägen, 105 blommande plantor 2009 (167285 637907 HPJ, SJ), även ca 500 m åt NO, ca 1998 (LJ). Lokalen hittades av Erika och Gustaf Larsson 1953. Då fanns tusentals ex. (Pettersson ms).
– Gothem, 9 lokaler; känd från socknen sedan 1954 (BP i UME).
– Fole, ca 800 m NO St. Ryftes, öppna gläntor i hällmarkstallskog, 2000 (16655- 63975- LÅP; Petersson 2001).
– Bro, ca 500 m V Torsalvret, 17 blommande ex. 1983 (16554- 63952- SH; Högström & Fåhræus 1983).
– Stenkyrka, 1914, se primärfynd; 1,2 km VNV Vale*, 2011 (165873 641290 JP), belagd härifrån 1955 (BP i UME); Stenkyrkehuk, 600 m SSV fyren*, 14 ex. i lös grupp på klintkanten 2005 (165749 641298 DP), troligen samma område som ”Kroks villa”, varifrån B. Pettersson noterade 156 ex. 1948 (Pettersson ms); Stenkyrkehuks fyr*, ca 150 m SV fyren samt ca 100 m N fyren, ca 1987 (165767 641342 resp. 165778 641356 IE).
– Hejnum, n. och n.ö. delen av Bälsalvret*, fyra växtplatser i gles tallskog i våtmarksområde, ca 1984 (från 167175 639742 till 167272 639721 JP), växtplatsen längst mot väster är markerad på Petterssons karta och är noterad från 1953 (Pettersson ms).
– Bäl, Bälsalvret, ca 200 m N väg 147, ca 1984 (167160 639651 JP).
– Othem, hela området V Slite soptipp, 1986 (1675-- 6405-- LSö, MNi).
– Hangvar, Irevik*, stranden 800 m VSV Ireåns utlopp, 3 ex. kring tall på dynsand 1983 (166531 641613 TK); 300–400 m S Häftings bodar*, mjölonmatta i tallskogsbryn mot stranden, 1991 (166702 641999 och 166705 642015 TK, SK), från Häftings bodar noterad 1950, 1 ex. (Pettersson ms), ytterligare en markering på karta ca 1 km söder därom.
– Hall, Nors fiskeläge*, innanför stranden från ca 1 km SV fiskeläget (166995 642393 HPJ, SJ) till Hasselriv, ca 1 km NO om fiskeläget (16714- 64255- HPJ, SJ), totalt 1 630 blommande ex. 2009. Först publicerad från Hasselriv (ca 1 km NO fiskebodarna), se primäruppgift; Harudden, gles mjölontallskog nära stranden, ca 300 blommande plantor 2009, 1 059 ex. år 2010 (167305 642645 HPJ, SJ); ca 600 m NO Västös, strandnära tallskog, 60 ex. 2009 (167555 642335 GI, LJi).
– Fleringe, 5 lokaler, rikligast vid Saxriv, i gles strandnära mjölontallskog på standklapper, strödda grupper längs ca 700 m västerut från fiskeläget (omkring 168289 642674 BGJ), från Saxriv samlad redan 1982 (T. Elfström i GB).
Övriga äldre uppgifter (lokaler som är markerade på karta hos Pettersson (1958) är markerade med *):
– Fide, Bredkvie, på Tyra Lundgrens tomt (C. von Delwig i S).
– Norrlanda, 1 km N Aurungs*, gles tallskog med ymniga enbuskar, 1953, mycket rik lokal (Pettersson ms). Här sågs ett litet bestånd av alpnycklar 1976 (BGJ).
– Hörsne (Bara)*.
– Vallstena, Alvena Lindaräng, 1965 (Ohlsson 1965).
– Stenkyrka, 1 km N Lickershamn, 1958 (H. Rickman i LD).
– Hejnum*, n.ö. delen, nära gränsen till Boge och Othem, 1951 (BP i UME), 1 ex. påträffat något väster om detta område i slutet av 1970-talet (BGJ).
– Bäl, vid landsvägen alldeles i backen ner mot bygden vid Gane*, 3 ex. 1953 (Pettersson ms).
– Boge, strax O vägkorset*.
– Othem*, fyra lokaler utmärkta på Petterssons karta.
– Lärbro, Kumla*, landsvägskant, strax O vägskälet i s. kanten av landsvägen, 10 ex. 1953 (BP i UME; Pettersson ms).
– Hangvar, två kartmarkeringar längs vägen ca 3 km S Halls kyrka*; ca 3 km SV Halls kyrka, ”invid vägen” i gles tallskog (troligen samma plats som föregående; H. Rickman i LD).
– Hall, S Västös*, flera kolonier ända vid vägkanten, 1953–54 (Pettersson ms); Kyrkänget*, 24 blommande ex. samt 33 rosetter 1946 (Pettersson ms).
– Fleringe, Bästeträsk, 1958 (M. Svensson i GB); Hässle*, i gles tallskog, 1953 (BP i UME).
– Bunge, Stucks, Träskhajdar*, hällmark täckt av vittringsmaterial, 1956 (Pettersson 1958 s. 81).
